Sidor

torsdag 31 maj 2012

Kung Steves självlysande hip hop bibel

Kung Stewe säger yo och hans namn rimmar på teve. Fjortonåriga Steve känner sig missförstådd och han älskar hip hop. Dessutom är han grymmast på rhymes. Han ska bräda Jay-Z och bli kung av hip hop. Så det så.
Å dom säger Steve du, är ju tappad helt breve ju!
Du är en wannabee ju!
En hip hop-wannabee ju!
Vadå vadå vadå!
Vadå vadå vadå!
Jag är en skrålande vrålande wanna A!
Kung Steves självlysande hip hop bibel av Thomas Fröhling är skriven i dagboksform, tonläget är uppriktigt och detaljerna många. Det finns ett bra flow och härlig rytm i boken såväl som en avväpnande finurlighet. 

Hans mamma röker alldeles för mycket och Stewe är inte direkt coolast i klassen. Och så är han lite kär i Wera också... Boken handlar om sådant där som vänskap, respekt och utanförskap. Så följ med in i Stewes värld, charmas och få lite schysst hip hop-historia på kuppen!

/Victoria

PS. Läs också Kung Stewe och alla hemlösa hjärtans blues!

onsdag 30 maj 2012

Jag är Love

Mårten Melin, en av mina favve Mårtenar (den andra är Mårten Sandén), är författaren till Jag är Love. Boken är en helt fristående fortsättning på Förvandlad som Veronica skrev om för ett tag sedan.

Love har en intressant effekt på folk. De blir kära i honom. Faktiskt har det gått så långt att han måste byta skola för att komma undan alla kärlekskranka klasskompisar... och lärare! Hans biologiska pappa Astrild, tar honom till Skogsbingeskolan och den är väldigt skum. Bara det här med att alla elever måste bära ett kors om halsen 24 timmar om dygnet.

Jag gillade boken. Jag gillar nästan allt Mårten Melin skriver. Det är påhittigt och lättläst på en och samma gång. Karaktärer från Förvandlad dyker upp, men det här är verkligen en helt fristående historia. Jag gillar också att Melin är ordvitsig och att han driver lite med sig själv:

"Amor" stod det. Det namnet kände jag igen. Jag hade läst en bok som hette Amor attackerar eller Amor anfaller eller något sånt, om en kille som var kär i sin syrras bästa kompis. Eller jag hade inte läst ut den. Jag hatade böcker om kärlek".

Amor anfaller är nämligen en bok av herr Melin det med. Ha, ha! Dessutom är jag helt säker på att huvudpersonens namn, Love, är valt med tanke på att love betyder älska, kärlek på engelska.

Slutet bäddar för en uppföljare och inte mig emot!

/Karolina

tisdag 29 maj 2012

Allt jag säger är sant

Allt jag säger är sant av Lisa Bjärbo handlar om Alicia, som precis har börjat gymnasiet. Problemet är bara att hon tycker att det är så oerhört tråkigt i skolan. Hon vill göra något stort med sitt liv, och det kan hon inte i skolan där det känns som om hon ska kvävas. Därför bestämmer hon sig för att helt enkelt sluta. Hennes föräldrar blir förtvivlade och inte ens bästisen tycker att det är en bra idé. Men Alicia bryr sig inte om vad andra tycker, hon vill gå sin egen väg.

Alicia har svårt att komma överens med sina föräldrar, som tycker att hon inte gör något vettigt med sitt liv. Därför flyttar hon hem till sin mormor, som hon har en nära relation till.

Trots att alla har varit oroliga över att Alicia ska bli sysslolös, så hittar hon snabbt ett jobb på ett café. Där träffar hon en grekisk gud, det vill säga den snyggaste kille hon någonsin sett. Hon bestämmer sig för att den killen ska hon ha, och att han är mycket äldre och redan råkar ha en flickvän bryr hon sig mindre om.

Allt jag säger är sant är rappt skriven och Alicia är en speciell tjej med skinn på näsan. Jag tycker även om att läsa om den fina relationen mellan Alicia och hennes mormor. MEN jag blir galen på Alicia! Jag tycker bara att hon är så fruktansvärt självcentrerad och osympatisk! Men det är väl också tjusningen med böcker, att de väcker känslor. För det var verkligen en bok jag gick och funderade på i efterhand. Så även om jag inte gillar huvudkaraktären, tycker jag ändå att ni ska läsa. Och ni som har läst, vad tyckte ni?

/Lisa

måndag 28 maj 2012

Känn igen

Igår kväll brände jag mig på nässlor i min trädgård. Svor gjorde jag högt och sur blev jag. Då tänkte jag att nu är det dags att ta bort alla brännässlor som finns i min närhet, det vill säga i min trädgård. Den där goda nässelsoppan jag skulle göra av uslingarna ville jag inte alls ha längre.

Nu (måndag morgon) har jag ändrat mig. Jag kom nämligen på vad som står i Björn Bergenholtzs bok Känn igen 25 fjärilar och flygfän. Man ska inte ta bort nässlor om man vill ha nässelfjärilar i sin trädgård. Och det vill jag!


En annan bok i serien Känn igen 25 är Känn igen 25 sniglar, kryp och kräldjur. Jag är speciellt nyfiken på vad Bergenholtz skriver om snok och huggorm. Dessa stötte jag nämligen på flera stycken av när jag gick i skogen förra helgen.


Bergenholtz har skrivit flera böcker i serien Känn igen 25. De är alla fyllda av rolig och nyttig fakta och fina bilder. Alla som vill har genom dessa böcker chansen att lära sig t ex 25 st blommor.

/Veronica

PS. Böckerna i serien Känn igen 25 är än så länge: Känn igen 25 fjärilar och flygfän, Känn igen 25 sniglar, kryp och kräldjur, Känn igen 25 blommor, Känn igen 25 fiskar, Känn igen 25 fåglar, Känn igen 25 svampar och bär.

fredag 25 maj 2012

Aha, nu fattar jag!

I serien Aha, nu fattar jag! ingår böcker som på ett enkelt och tydligt sätt förklarar det som kan kännas krångligt i skolböcker eller tjocka faktaböcker.

I boken Medeltiden får vi läsa om Anna. Hon berättar om hur barn lever och bor, vad kloster och riddarborgar är för något och om den fruktade digerdöden. Hon berättar om allt möjligt intressant. Svåra ord förklaras i marginalen och bilderna hjälper till att göra Annas berättelse levande. Torsten Bengtsson heter författaren till seriens samtliga fem böcker. Teknik med el, Vikingar och Sex och sånt är tre av de andra. Jag ger absolut serien från Nypon förlag tummen upp.

De här böckerna är du förstås välkommen  in att l å n a. Men idag kan man faktiskt också komma in och b y t a till sig en bok. Precis som Linda skrev igår är det idag Stora Bokbytardagen och direkt innanför dörrarna på kuturhuset Ängeln stor en färgglad tunna full av fina böcker. Lämna en - ta en. Det fiffiga engelska uttrycket för det här är read-cycling.

/Annika

torsdag 24 maj 2012

Bokbytare sökes

Har du precis som jag en del böcker i bokhyllan som du har läst, tyckte om, men troligen aldrig kommer att läsa igen, eller kanske böcker som du inte alls tyckte om men som du tror skulle passa perfekt för någon annan? Då kan du imorgon slå ett slag för miljön och samtidigt dela med dig av din läsupplevelse. Imorgon är det nämligen Stora Bokbytardagen. Då ska det bytas böcker överallt, i skolan, på stan, på bussen, ja där man känner för det helt enkelt. För att andra ska veta att du är en bokbytare så ska du bära runt boken du vill byta bort väl synlig och så hålla utkik efter andra som också bär runt på böcker som de vill byta bort. När de ser en bok du blir nyfiken på så går du fram till personen och frågar om ni ska byta böcker. Roligt eller hur!? På en och samma gång får du kanske både en ny bok och en trevlig pratstund eller en ny bekantskap.


Här på Kulturhuset Ängeln kommer du så klart också kunna byta böcker. Vi kommer ha en stor tunna där du kan lämna boken som du vill lämna vidare och själv plocka upp en bok som du blir nyfiken på.

Och en bok är förstås inte bara en pappersbok utan kan lika gärna vara till exempel en ljudbok eller ett seriealbum. Det är läsupplevelsen som är det viktiga.

Så jag hoppas så många som möjligt kommer ner till oss och byter böcker eller kanske träffar nya läskompisar på stan.

Trevligt bytande!

/Linda

onsdag 23 maj 2012

Vår!!

Jag har varit och hälsat på min syster i några dagar. Trevligt! Nästa så trevligt att jag inte ville fara hem. Förstå då hur förtjust jag blev när jag kom tillbaka till Katrineholm och det plötsligt blivit sommar! Hurra!

På sätt och vis kan man tänka att värme och vårsol är så härligt att böcker och läsning får vänta ett tag. Till i sommar, när det är för varmt att göra någonting annat kanske..? MEN samtidigt med vårvärmen så kommer det nya böcker. Böcker jag vet många, många längtar efter. Exempelvis de jag packade upp i morse:

Del två i serien De utvalda.
Tredje boken om Belly och den stora
förvirrande kärleken
Olidligt spännande tredje delen om Nora.
Kom och låna, kom och låna!

/Karolina

tisdag 22 maj 2012

Sjutton år och skitsnygg

Jag har slukat Emma Granholms tidigare böcker, så jag var väldigt förväntansfull på hur hennes nya bok Sjutton år och skitsnygg skulle vara.

Boken handlar om Felix Holm, som både är skolans poppis- och badboykille. Han är väldigt självsäker på sig själv, i alla fall utåt sett. Inuti är han inte alltid lika kaxig. Speciellt inte när den mystiske Zäta dyker upp, som är lite mer än Felix när det gäller det mesta. Zäta är lite snyggare, har lite snyggare kläder, är lite längre och lite starkare än Felix, och det retar Felix så han blir alldeles vansinnig.

Felix som har varit van vid att alltid vara den som får mest uppmärksamhet, blir plötsligt osäker på sig själv. Inte blir det bättre av att Felix tjej Alexa och alla andra kompisarna verkar dyrka Zäta och allt han gör. Hur ska Felix kunna bli av med Zäta, och vem är han egentligen?

Sjutton år och skitsnygg är precis lika bra som Emma Granholms tidigare böcker, så jag är väldigt nöjd! Jag tycker att Emma Granholm har en väldigt bra förmåga att lyckas blanda humor med allvar, så att det känns äkta. Så nu väntar jag ivrigt på att det ska komma mer böcker av en av mina favoritförfattarinnor!

/Lisa

PS. Här kan du läsa om Simon och Sofie som är en annan av Emma Granholms böcker.

måndag 21 maj 2012

Saknad

Jag har en ny bilderboksfavorit! Det är Nästa gång du reser av Annette Herzog och Bodil Molich. Den lilla elefanten Tibula To´s mamma packar sin väska och reser iväg i 14 dagar. 14 dagar som är en hel evighet för Tibula To och så här:

Två veckor! Det betydde att vakna upp utan sin elefantmamma 14 gånger och lika många gånger gå och lägga sig utan henne. Det betydde att man 28 gånger inte skulle kunna gömma sig bakom hennes rygg när elefantmostrarna sprutade vatten nere vid floden. Det innebar 56 gånger som Tibula To inte skulle kunna bli tröstad av sin mamma när han blev retad för att han ännu inte kunde simma. Två veckor – det var 100 gånger inga promenader genom bananplantagen med hennes glada trumpetsång. Två veckor - det var tusen gånger INGENTING.

Tibula To´s kloka morfar berättar att Tibula To och hans mamma ser samma måne. Tänk om Tibula To kunde få tag i månen, för då kunde han vinka till henne. Det enda som krävs nu är att han lär sig simma!

Detta är en bok helt i min stil, om längtan, mod och elefanter.

/Veronica

fredag 18 maj 2012

Alla känslorna

Ulf Stark och Charlotte Ramel har tillsammans gjort en ny bok om vännerna Kanel och Kanin! Jag blev glad, förväntansfull och ivrig när jag såg den bland de nyinköpta böckerna. Sen blev jag lite rörd och lycklig också. Det blir man av den här fina boken. I tretton rimmade verser berättar de historien som bjuder på svallande känslor från gladast glatt till sorgsnaste sorgliga. Även avundsjukan och svartsjukan får varsin vers. Kanel och Kanin och alla känslorna är ett vänskapsäventyr som spänner över hela känsloregistret och som slutar med att alla somnar nöjda och belåtna, trygga och trötta.

/Annika

onsdag 16 maj 2012

Boktips på film

Som kanske en del av er redan sett finns det en svart låda på barnavdelingen nu för tiden. Den är rätt lik en mikrovågsugn, och ganska många har frågat mig om det verkligen kan stämma att vi satt upp en mikro på barnavdelningen?

Svaret är nej. Det är inte en mikrovågsugn. Men vad är det då? Jo, "luckan" är en visningsskärm och inne i själva lådan finns det kablar och usb-uttag och sådana saker. Nästa fundering är förstås vad vi visar på skärmen. Jo, Film i Sörmland har tillsammans med lärare och elever (skolor) runt om i hela länet gjort boktips på film. Här i Katrineholm har Skogsborgsskolan varit väldigt aktiva och just nu snurrar massa roliga och fina boktips på skärmen där nere.


Passa absolut på att kolla in "mikron" nästa gång du är på biblioteket. Vem vet kanske är det din kompis/kusin/lillsyrra som just då berättar om en av sina favoritböcker.

/Karolina

tisdag 15 maj 2012

Världens bästa bilderbokskonstnär?

Rysligt fantastisk. Sådär. Nu fick jag ur mig det. Till vildingarnas land (utgiven första gången 1963) är en av mina absoluta favoritböcker. Den handlar om busiga Max som morrar vilt i sin vargkostym och hamnar i vildingarnas land där han blir kung. Och varje gång jag läser boken gör jag en omtumlande återupptäckt som gör mig lite lyckligare (om än lite rädd på den färden).


Mannen bakom Till vildingarnas land är bilderbokskonstnären Maurice Sendak som var den första att motta ALMA-priset (alltså Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne). För drygt en vecka sedan dog Maurice Sendak vid en ålder av 83 år. Därför känns det fint att få dröja sig kvar i hans författarskap och uppmana till fortsatt läsning av Till vildingarnas land. Det är en engagerande bilderbok om fantasi, verklighet och känslor.

Jag skulle kunna skriva många rader om hur viktig Maurice Sendak varit, om storheten med Till vildingarnas land och inte minst om alla avtryck som jag tror en bilderbok som denna kan göra. Men jag struntar i det. Gå in i vildingarnas land istället och känn efter vad det gör med dig. 

/Victoria

måndag 14 maj 2012

Gröna mattans spel

Vår och fotboll tycker jag hänger ihop. I de flesta andra länder spelas fotbollssäsongen höst-vår medans vi här i Sverige spelar vår-höst. Ett lika säkert vårtecken för mig som blåsippan är när allsvenskan drar igång. Allteftersom april och maj går drar de lägre serierna igång. Vid den här tidpunkten spelas flera hundra (tusen?) fotbollsmatcher i veckan runt om i Sverige.
När jag såg att Arne Norlin och Andreas Palmaer skrivit en ny bok om fotboll, Motståndarna, var jag tvungen att läsa den.

Noel är en hängiven Hammarbyfotbollssupporter. Han och storebror Tobbe går på alla deras hemmamatcher. En dag när Noel spelar boll på innergården kommer en nyinflyttad tjej fram och börjar spela med honom och småbarnen. De börjar sedan prata fotboll och framförallt då om kvällens derbymatch mellan AIK och Hammarby. När de skiljs åt några timmar senare är de helt omedvetna om att de hejar på varsitt lag. Noel på Hammarby och Tove på AIK. AIK vinner den spännande derbymatchen. Detta efter att den hemvändande fotbollsstjärnan Michael Stolt har blivit tilldömd en straff som han själv skjuter i mål. En straff som självklart Hammarbyarna tyckte var fel. Enligt dem filmade han till sig straffen. Argare än argast blir Tobbe, Noels storebror.

Nästa dag träffas Tove och Noel igen. Den ene, Tove är glad, medans Noel är helt förtvivlad. De ser varandras känslor och inser då att de hejar på var sitt lag. Än värre blir det bara några minuter senare när Toves pappa, Michael Stolt, dyker upp. Noel vill inte ens ta i hand, utan spottar istället på handen och springer därifrån. Han ångrar sig genast för han tycker Tove är både snäll och söt. Men hur ska han kunna be om ursäkt? Och Tove är i sin tur irriterad på Noel. Varför betedde han sig så och varför hör han inte av sig för att säga förlåt?

Det blir inte bättre. Tobbe upptäcker någon dag senare att Michael Stolt bor vid deras innergård. Han och hans kompisar bestämmer sig för att ta sig ner i garaget och spraya på Toves familjs bil. Att Noel ska följa med är självklart, annars är han ju ingen äkta Hammarbyare. Noel vet hur arg Tobbe kan bli om han inte får som han vill. Han slits mellan att göra som storebror säger och sina känslor för Tove.

Även om det du inte är stormförtjust i fotboll ska du läsa boken. För det en bok också om vänskap och att stå på sig.  Motståndarna är första boken av tre i en serie och det märks. Slutet är ett slut men ändå inte. Först i september får vi läsa fortsättningen. Jag vill läsa boken. Nu. Genast.

/Veronica

fredag 11 maj 2012

2 x Emma Adbåge

Emma och Lisen Adbåge är tvillingsystrarna som jobbar med samma sak - de gör böcker. Ofta kommer både text och bild från deras pennor och penslar. Båda har gått serietecknarskola och skapar bilder i naiv stil, de är så karakteristiska att de är lätta att känna igen bland andra bilderböcker. Systrarnas bilder skiljer sig förstås åt, men de har något gemensamt i uttrycket som jag gillar stenhårt. Här på bloggen skrev Veronica om två av böckerna om Kurt och Kio av Lisen. Nu vill jag visa er ett par av bibblans nya böcker av Emma:

I Sven käkar mat är Sven är hungrig. Väldigt hungrig. I matsalen har han lagt för sig en rejäl portion potatis. Men potatisen smakar inte något vidare, Sven måste ut på jakt efter något annat ätbart. Det visar sig att det finns gott om gott och goda saker på alla möjliga ställen. Sven stoppar i sig både det ena och det andra innan han kommer på att göra sin egen middag hemma. Och det slutar på sätt och vis som det börjar. Slutet gott, allting gott? Kanske blir det så.
Att leka tre är minsann en svår konst. Att dela med sig av en bästis kan vara jobbigt. Lenis Olle är kanske inte bara Lenis när det kommer till kritan. Olle har faktiskt en kompis till, Kiran. Så dagen som Leni har tänkt ska bli så rolig och skrattig verkar inte bli ett dugg kul - för Kiran är redan hemma hos Olle och de leker för fullt. Allt det glada förvinner i Leni. Men det ordnar sig, lite slajm gör så småningom susen... 

Läs också Sven sticker, Leni sockerhjärta och Leni blir en bebis.
                                                                  

/Annika

torsdag 10 maj 2012

Klassiska serier

Jag har tidigare skrivit om Jane Eyre, en bok som jag verkligen älskar. Nu finns det ett nytt sätt att läsa historien om den föräldralösa flickans ödefyllda och krokiga väg till lycka. Boken finns numera nämligen också som seriealbum.


För mig som har läst boken förut blir det här ett helt nytt sätt att få ta del av historien och har du inte läst boken tidigare så är seriealbumet ett utmärkt sätt att ta del av den för första gången. Kanske blir du då sugen på att försöka dig på hela boken också. Bilderna är väldigt fina och detaljrika och förmedlar verkligen stämningen i boken på ett bra sätt.

Förutom Jane Eyre finns också Macbeth och Frankenstein i samma serie.

/Linda

tisdag 8 maj 2012

Fighting spirit

Fighting spirit av Markus Zusak är en bok som lever sig kvar långt efter att man har läst ut den. Det är en fortsättning på Knockout, men man behöver inte ha läst den för att hänga med.

Fighting spirit handlar om två bröder, Cameron och Ruben, som känner att de inte har någon framtid. Deras pappa har efter en arbetsskada i princip varit arbetslös, och deras mamma sliter med att städa andra familjers hus.

När Cameron och Ruben får möjligheten att tjäna pengar på att boxas, hakar de på. Rube är född till boxare, han är aggressiv och orädd, och ju mer de boxas desto hårdare attityd får han. Cameron är istället livrädd första gången han går upp i ringen, men så småningom överkommer han rädslan och lyckas i alla fall överleva utan att bli ihjälslagen.

De båda bröderna slåss egenligen inte för pengarna, utan för att få tillbaka någon form av värdighet som de har förlorat. Det är ett väldigt starkt porträtt av två unga killar som har gett upp hoppet om sin framtid. Men även fast det är en bok med mycket allvar, finns det mycket humor inbakat. Som att killarna några gånger i  veckan passar grannens hund. Det är bara det att hunden är en dvärgspets (liten luddig hund) och heter Miffy...kan det bli mer pinsamt?!

/Lisa


Markus Zusak. Bilden kommer ifrån http://www.alex.se/


måndag 7 maj 2012

I Mamy Wata och monstret sprakar färg och lek

Första gången jag såg en av Veronique Tadjos illustrationer blev jag alldeles stormförtjust. Sen dess är hon en av mina favoriter. Jag tror det beror på att hennes illustrationer är färggranna, yviga och väldigt inspirerande. Mamy Wata och monstret (som i sig är en afrikansk myt) är precis en sådan där färgfull och charmig bilderbok. Jag lyckas inte värja mig och mina superlativ (ni vet, den där högsta graden som finns av ett adjektiv) är löjligt många.


Trollbind mig Mamy Wata! Allt runtomkring försvinner när jag sugs in i Tadjos Mamy Watas vattenvärld. Det beror nästan uteslutande på bilderna. Jag blir också väldigt sugen på att måla en egen Mamy Wata! Kanske du också?

I alla fall, Mamy Wata är vattnets drottning, en sjöjungfru. Hon får reda på att ett monster härjar och skrämmer människorna som bor vid floden. Mamy Wata vill hjälpa till och då märker hon att monstret verkar vara ett olyckligt monster. Hon måste hjälpa monstret att bli glad igen. Ska Mamy Wata lyckas finna en lösning?

Surfa gärna in på Veronique Tadjos hemsida och kolla på hennes fina bilder.

/Victoria

fredag 4 maj 2012

Australien, min del

Här på bloggen har ju Marie och Anette visat sina superfina foton och berättat om Australien-resan de gjorde ihop. Nu vill förstås jag också ge er några intryck från landet down under.

Min del av Australiens jättelika kontinent blev New South Wales och norra Queensland - på tre veckor kändes det rätt lagom. Det finns alltså mängder av platser kvar att uppleva den dag jag återvänder, för det hoppas jag att jag gör. Men här kommer alltså några nedslag från första resan:

Sydney - en stad jag verkligen gillade! Här levde jag storstadsliv bland restauranger, muséer och trendiga affärer. Skyskraporna står tätt, men parkerna är många och eftersom det finns fina surfstränder alldeles nära blev det även ett par dagar på beachen.

Jag klättrade uppför den berömda Harbour Bridge...


och jag var på konsert i det lika brömda operahuset.


Sydney i all ära, men kanske fick jag se det bästa av NSW när jag bodde i villastaden Noraville ett par timmars tågresa norrut. Där var stränderna orörda och i det närmaste obefolkande. Att leva i familj som jag gjorde den veckan gör ju att man får en annan inblick, känner sig lite närmare människorna helt enkelt. Tillsammans med familjen fick jag dessutom se vinodlingarna i Hunter Valley och nationalparken i Blue Montains.

Ju längre norrut man tar sig i Australien desto varmare blir det. Tropisk hetta var därför det som mötte oss när vi klev av planet i Cairns i norra Queensland. Under veckan här upplevde jag både båtresa med snorkling på Stora Barriärrevet och krokodilspaning från flodbåt i regnskogen. Dessutom vaknade jag varje morgon med Stilla havet utanför fönstret. Vackert som ett vykort. Och det är precis vad det här är - ett över Palm Cove närmare bestämt.

ECO Impressions


Det blev en oförglömlig resa som jag märker är svår att göra rättvisa i ord. Jag unnar alla en egen resa dit. Jag lovar att det finns en favoritplats för alla smaker och behov.


/Annika

onsdag 2 maj 2012

Tintin Enhörningens hemlighet Film och Bok

Hej! Jag hettte Emma och jobbskuggar på bibblan och jag har skrivit den här lilla artikeln.

Jag har läst Tintinboken Enhörningens hemlighet och även sett filmen (kom 2011). Den var riktigt bra men jag gillade boken bätter.

Det var mer det här med känslor än i flimen. Det jag saknade mest var nog Milous stora roll. Även om det inte märks så är faktiskt Milou Tintins hjälpreda och inte tvärtom. Det var bara en liten parentes.

Boken är ju en "blandning" av Enhörningens hemlighet och Kraban med guldklorna. Men även att Sakharine och Kapten Haddock har ett förflutet är ju kul, för i orginalet så är det ju bröderna Fågel som är skurkarna. I filmen ser Tintin så ung ut och skulle jag inte veta så skulle jag säga att han är typ 18-20.

Boken har jag bara läst på svenska men jag vill hitta den på engelska. Filmen har jag både sett på svenska och på engelska. Den engelska är bättre, men jag gillar inte Milous namn på Engelska. Snowy...?? Han heter ju Milou på franska med. Varför inte på engelska??

Oj nu låtter jag som om jag bara kritiserar filmen och boken och det gör jag inte. Har alltid gillar Tintin och jag tycker att det är bra att det har kommit en ny film. Det har gjort att Tintin fått nytt liv. Det har varit lite tomt, men nu är det stort igen. Jag rekomenderar boken och även de riktiga albumen. Ett litet tips jämför inte boken med albumen. Det är lite roligt att det slog igenom som de gorde med tv-spel och annat. Det finns hur mycket samlarsaker som helst, men det är så dyrt. :'(

Jag kan starkt rekomendera boken. Men man kan även se filmen först och sedan läsa boken. Det gör man som man vill.

(Det kan vara lite stavfel här och där men det kan jag inte hjälpa)

Filmskaparna:
Steven Spielberg
Peter Jackson


tisdag 1 maj 2012

Pappa Långben

Oftast skriver vi om ganska nya böcker här på bloggen, men nu har jag läst en bok som kom redan 1912! Den heter Pappa Långben och är skriven av den amerikanska författarinnan Jean Webster. Pappa Långben är en klassiker, och vad det är kan du läsa här.

Pappa Långben handlar om den föräldralösa Judy som har vuxit upp på ett barnhem. En dag får hon veta att en okänd välgörare kommer att betala hennes collegeutbildning. Det enda kravet är att hon ska skriva brev till honom och berätta om sin vardag.

Mannen vill inte att Judy ska veta vem han är, och det enda hon vet om honom är att han är väldigt rik, att han är lång och att han inte tycker om flickor. Eftersom han är så lång kallar Judy honom för Pappa Långben, och boken består av hennes brev där hon berättar om sitt nya liv på college. Judy ser Pappa Långben som den enda familj hon någonsin haft, men kommer hon någonsin få veta vem han är?

Boken är väldigt rolig, och Judy är en väldigt stark och spontan tjej. Det kan inte ha varit lätt att ha varit föräldralös på den tiden, men Judy klarar det galant. Jag gillar jättemycket, och jag förstår varför den fortfarande är populär!

/Lisa