När jag var liten älskade jag böcker med fiffigheter som flikar och bilder man kunde vika upp. Det roligaste var nog när det gick att förflytta någonting på bilden genom att dra en "flärp" åt något håll. Jag minns Robinson Crusoe i min finaste bilderbok som på så sätt lyfte sin kikare till ögat och ner igen.
Här på biblioteket brukar vi känna oss tvungna att avstå sådana böcker eftersom de inte håller särskilt bra. Men ibland missar vi att boken som vi beställer har dessa finesser. Precis så var det med Vad tänker du på? av Laurent Moreau - och det var ju tur för det är en mycket trevlig bok.
På varje uppslag presenteras vi för en figur vars ansikte vi försiktigt kan vika upp och se vad han eller hon funderar på. Alla tänker på olika saker. Någon tänker på en sång och någon önskar sig en tårta. En känner sig ledsen och en annan är arg. Alla ansikten får en insida som överraskar. Boken känns extra passande just idag eftersom den påminner lite om det som startar imorgon - julkalendern. En sådan har ju 24 stycken luckor, eller flikar om man så vill, att öppna. Varje flik döljer en bild. Om man gör som det är tänkt, lirkar man upp en lucka per dag och sista luckan öppnar man på självaste julafton.
Vi här på bloggen vill som vanligt göra vår egen nedräkning mot jul och startar också vår kalender imorgon den första december. Häng med oss vetja!
Det har börjat snöa här i Katrineholm. Så smått i alla fall. Beroende på vem man är, eller kanske hur gammal man är, är det ett Hurra! eller ett Nej! när snöflingorna börjar dala. Själv gillar jag snö. Inte den här slaskiga grå varianten vi har nu, utan när det är vitt och glittrigt och kallt. När det knarrar under sulorna och ryker ur munnen, den sortens snö (och vinter) gillar jag.
Oavsett, fick snön mig att tänka på sagan Snödrottningen av H. C. Andersen. Jag vet inte hur många som läser den här (rätt långa) sagan idag, men jag tyckte mycket om den som liten.
Framsidan på två av de versioner av Snödrottningen som biblioteket har.
Snödrottningen handlar om en spegel. En spegel som förvrider allt som speglas i den. Det goda krymper och försvinner, vackra landskap ser ut som kokt spenat genom spegeln. Trollet som uppfunnit den tycker den är vansinnigt rolig och bestämmer sig för att flyga upp med spegeln till Gud. Han blir dock så full i skratt av blotta tanken att han tappar den och spegeln går i miljoner bitar. Då blev det ännu värre eftersom spegelskärvorna fastnade i folks ögon, eller till och med hjärtan och satt där och förvred syn och känslor.
Kaj och Gerda är grannar och bästa vänner. De älskar varandra. En dag fastnar en spegelskärva i Kaj och hans hjärta blir som en isklump, så när Snödrottningen kommer och vill att han ska följa med henne gör han det. Alla tror att Kaj dött. Gerda med. Men solskenet, blommorna och floden håller inte med och till sist lyssnar Gerda på dem. Hon bestämmer sig för att hitta Kaj och ger sig ut på en både lång och farlig resa.
Snödrottningen är en RIKTIG saga. Om du inte stiftat bekantskap med den ännu tycker jag du ska läsa om is, snö och kyla nu när snön börjat falla.
Igår fick jag en mycket glad överraskning. Annika höll på och plockade med nya böcker och sa plötsligt: "Är det inte den här du gillar så mycket?" och höll upp en mycket bekant bok. Neil Gaiman och Dave McKeans bok The Wolves in the Walls är en av mina favoriter! Absoluta favoriter! Och nu har den kommit på svenska, Vargarna i väggen, något jag inte hade en aning om. Det var därför boken Annika höll upp var så bekant. Rätt framsida, men "fel" text.
Jag har visat The Wolves in the Walls på 100 bokprat och förklarar att bilderböcker sannerligen inte bara är för barn! Nej, nej! Denna mörka suggestiva bok, den är för de "stora". Alltså gläder det mig oerhört att den nu finns på svenska också.
Boken handlar om Lucy som börjar höra konstiga ljud i huset där hon bor. Hon förstår att det finns vargar i väggarna, men hennes familj vill inte lyssna på det örat för alla vet att "...den dagen vargarna kommer ut ur väggen, då är det klippt". Att ignorera vargarna hjälper förstås inte och bilderna förmedlar att det verkligen är klippt när vargana kommer.
Det här är som sagt inte en bok för små barn. Det är en ganska otäck bok. Kanske inte i berättelsen så mycket som i McKeans bilder. Vilka bilder sen! De är magiska!
Ur The Wolves in the Walls av N. Gaiman & D. McKean.
Jag hoppas nu att fler böcker av Gaiman och McKean kommer på svenska, för jag unnar alla att rysa och mysa över deras historier!
/Karolina
P.S. Gaiman har jag skrivit om förr, exempelvis här och här.
Sveriges största bokpris, det prestigefulla Augustpriset, delades ut igårkväll. Det blev Nina Ulmaja med boken ABC och å allt om D som fick priset för årets barn- och ungdomsbok. Grattis Nina säger vi på Bubblan i bibblan. Så här löd juryns motivering:
En bokstavsbuffé fylld med spännande tillbehör, som överraskar med form och fantasi. Där allt är olika men ändå hör ihop. En bok som kan läsas på många olika sätt och där omslaget, bokstavligt talat, väcker läsarens känsla och nyfikenhet.
På biblioteket har vi förtås ABC och å allt om D, liksom alla de andra som nominerades till Augustpriset, MEN självklart är årets pristagare redan utlånade! Jag, som inte läst ABC och å allt om D har i alla fall nu ställt mig i reservationskö (måste ju bara läsa vinnaren) och det kan du också göra!
I våras tipsade vi om våra favoriter bland Barbro Lindgrens böcker. Det var i samband med att hon fyllde 75 år.
Nu har den kompletta boken kommit. I Barbros bästa finns alla hennes välkända figurer med, Benny, Loranga och den vilda Bebin. Men också de mindre kända som Julia och Stora syster. Mellan sagorna finns dikter. Ruskiga, sorgliga och vackra dikter.
Jag har läst någonstans att Barbro inte tänker skriva fler barnböcker, men i den här boken finns den helt nyskrivna Vi leker att vi är pippifåglar.
Jag har hittat den perfekta läsningen för dagen: Björnens sång av Benjamin Chaud. En blygrå novemberdag finns det knappast något som piggar upp mer än en bilderbok i stort format fylld av färg, fart och fantasi. För även om det närmar sig vinter också i boken förflyttas man i en blink till en plats av betydligt mer kontinentalt snitt.
Pappa Björn snarkar redan i idet med lilla Björn på magen. Men ett irrande, surrande honungsbi väcker hans unge som skuttar iväg från idet i jakt på biet. Det blir ett fasligt sjå för pappa Björn att följa sin unge i spåren. Det bär iväg genom den djupa skogen, in till den stora staden och slutligen upp på operahusets stora scen.
En ömsint och skojig historia med de vackraste bilder man kan tänka sig. Varje uppslag är en dubbelsidig bild som myllrar av detaljer, så vi som läser får ett roligt bestyr att leta efter och så småningom upptäcka den bortsprungne björnungen vi med. På bokens baksida kan man läsa att det minsann inte är någon slump att "ett honungsbi har en viktig biroll" i historien - Benjamin C är uppvuxen med en pappa som är biodlare i de franska alperna. Och att det finns bikupor och bin som gör honung på Opéra Garniers tak, mitt i Paris, är tydligen helt och hållet sant.
Ser man på, nu ljusnar det bestämt utanför fönstren, solen tittar fram och jag känner mig pigg. Behöver ni pigga upp med pyssel så gör som Karolina säger: kom till kulturhuset på söndag!
På söndag är det INTE första advent, men vi på Kulturhuset Ängeln tänker börja så smått med pysslandet i alla fall. Ellen och Winny kommer att hålla i en "kreativa verkstad med alternativ adventsstämning". Och det låter väl spännande?!
Så på söndag är alla (som är 6 år eller mer) välkomna till bibblans Bubbla mellan kl 14.00-16.00.
När jag var nio började jag skriva dagbok. Så gott som varje dag i mer än fem års tid skrev jag om skolan och familjen och allt jag tyckte var viktigt och intressant. Sen slutade jag. Synd! Det jag däremot började göra var att skriva ned det jag läst. Starten var en tävling i skolan där vi skulle läsa så många sidor som möjligt. Jag läste massor och hade alltså för en gång skull god chans att vinna en tävling. När den var slut (och nej, jag vann inte, Josefin L hade läst mer) fortsatte jag att skriva upp vad jag läst. Först stod bara författare, titel och antal sidor. Så småningom började jag skriva om det vara en faktabok eller en skönlitterärbok istället för antal sidor. Ytterligare en tid senare började jag skriva lite om varje bok för att minnas bättre.
Jag är superförtjust i mina boklistor. Tydligen fungerar mitt minne mycket bra ihop med vad jag läst. För när jag tittar på en av mina läst-listor och det står Hajen, då kommer jag precis ihåg hur jag satt i vår bruna soffa hemma och läste denna väldigt spännande bok samtidigt som jag om och om igen lyssnade på en viss skiva. Eller Kristin Lavransdotter, den läste jag i Bulgarien på en resa tillsammans med min syster, min mormor och min mormors syster. Blir lite varm och svettig bara jag ser titeln!
Nu för tiden finns den snajsigare saker att tillgå än ett kollegieblock. Man kan göra en blogg och skriva om vad man läser. Eller bara ha ett word-dokument som man fyller på allt eftersom. Dessutom finns det Läsdagböcker! Fina "riktiga" böcker där man skriver upp allt man läst.
Jag vill varmt rekommendera dig att börja skriva en Läsdagbok. Det är inte bara en god hjälp för minnet när du vill tipsa om den-där-bra-boken-jag-inte-minns-titeln-på, är du som jag kommer du av bara farten att minnas var du var och hur du hade det när du läste just den boken.
Igår, måndag, var det två tjejer och praoade på Nyhemsskolans bibliotek där jag jobbar. De har fått prova på biblioteksarbete som att sätta upp böcker på hyllorna, låna ut och lämna tillbaka böcker och lite annat. Sedan har de fått skriva varsitt boktips!
Sahad Saleh 8B
Jag har läst en bok som heter Selma Z, och det är en bra bok.
Boken är skriven av en person som heter Iben Harboe. Iben Harboe har skrivit många böcker.
Selma Z handlar om en tjej som heter Selma och hon är tuff och modig. Hon har en mamma och mamman har en kille som hon älskar. Alltså är kär i och han heter Barto. Men Selma hatar honom!
Selma bråkar oftast med sin mamma och Barto eftersom de måste flytta runt hela tiden.
Badriya
Jag har läst boken En blomma i afrikas öken. Det är den sanna boken om Waris Dirie som är född i Somalia.
Waris Dirie har gått igenom mycket i sitt liv. Jag vill inte avslöja allt, men det som Waris har gått igenom har många andra tjejer gått igenom.
Jag tycker du borde pröva att läsa boken, du kommer att tycka om den :D Jag ger den 8/10 sjärnor!
Stinkis stank . Han stank lång väg. Och vore det korrekt svenska att säga att han stinkte, så stinkte han också. Han var den stinkigaste stinkis som nånsin gått i ett par skor.
Detta är de första raderna i boken Stinkis av David Walliams. En bok med massor av överdrifter (till exempel det du läste nyss), roliga personer och en oväntad vänskap mellan två ensamma personer.
Chloe är den enda som är nyfiken på hemlöse Stinkis och vågar gå fram och prata med honom. Hon är en tjej som ofta blir retad av sina klasskompisar och har en mamma som mer bryr sig om lillasystern. Trots att Stinkis luktar något förfärligt så blir de kompisar. En bra vän tycker hon, som hjälper henne mot hennes plågoandar. Det är också väldigt praktiskt att gå på ett fullsatt café tillsammans med en stinkande vän. Väldigt snabbt har de nämligen caféet för sig själva.
Chloes mamma jobbar för att komma in i parlamentet (vår motsvarighet heter riksdag). Hon vill bland annat att alla hemlösa ska försvinna från gatorna. Chloe blir orolig för Stinikis, och bestämmer sig för att han ska få bo i familjens skjul. Så där flyttar han in, men han är en besvärlig gäst. Han vill höra lååånga sagor på kvällarna och vill ha både mycket till frukost och få maten serverad. Så en natt när Chloe tassar iväg genom huset till skjulet möter hon sin lillasyster som berättar att hon vet att Chloe gömt någon i skjulet. Snart har lillasystern väckt både mamma och pappa. Strax därpå är pappa på väg till skjulet för att se om någon är där…
Boken får mig att tänka på Roald Dahls böcker som bland annat Lisa skrivit om.
Om du tycker om spännande och lite gåtfulla böcker kommer du att tycka om Katarina Genars nya bok, Den magiska kappan. När Livia fyller elva år får hon en röd kappa i present. Livia tycker att det är den finaste present hon någonsin fått och hon känner att det är något speciellt med den här kappan. Hon känner sig annorlunda i den. Kappan är köpt i en antikaffär och har alltså tillhört någon annan tidigare - frågan är vem? När bästisen Klara provar den sticks och kliar kappan, men aldrig när Livia har den på sig. Det är som om kappan väljer vem som ska få bära den. Damen i affären säger att gamla ting har en själ. Om det stämmer kanske kappan vill säga henne något? Är det kappan som den styr hennes steg till kyrkogårdens avlägsna hörn?
Det händer att Katarina Genar blir jämförd med en annan känd författare - Maria Gripe. Den som läst Maria Gripes bok Agnes Cecilia - en sällsam historia förstår nog jämförelsen. Katarina Genar har med sin bok om Livia och Elin skapat en vacker berättelse där det förflutna flätas ihop med nuet och stämningen som uppstår är helt klart magisk.
Till helgen ska ni ABSOLUT besöka Perrongen nere i Lokstallarna. Det händer otroligt mycket kul och intressant. Det är integrationsfestival! En festivalen där föreläsningar, diskussioner, workshops och artister avlöser varandra - allt i integrationens tecken. Intresseras av fredsforskaren Hans Abrahamsson, provoceras av ordkonstnären Emil Jensen och dansa till den rappande ingenjören Lilla Namo.
Nedan hittar du programmet för hela festivalen.
Fredag 16/11 har Perrongen öppet 17:00 - 20:00
17.00 - 19.00 Möt dina fördomar med Melanie.
19.00 - 20.00 Önska musik med Fares och Bob.
Perrongen bjuder på fika!
Lördag 17/11 har Perrongen öppet 12:00 - 22:00
12.00 Fredsforskaren Hans Abrahamsson föreläser.
13.30 Möt dina fördomar med Melanie.
15.00 Invigningsceremoni av etapp 2 i Perrongen i Lokstallarna.
15.30 Möt föreningarna och studieförbunden som jobbar med integration i Katrineholm och prata nätmyter i open space-diskussioner.
18.00 Dansa danceoke med Anna och Bob
19.00 Emil Jensen
20.00 Lilla Namo uppträder och systrarna Marouf DJ:ar.
Under hela lördagen kan du som är mellan 13 - 26 år köpa thai-mat vid Perrongen till mycket rabatterat pris!
Nedan kan du som inte redan vet bli guidad till Lokstallarna.
Oftast är det Lisa som bloggar på tisdagar, men det kan hon inte göra idag. Hon har fått vinterkräksjukan. Stackars, stackars Lisa!! Två personer det inte är ett dugg synd om däremot är mig och Annika. Det är nämligen Nordisk biblioteksvecka den här veckan och då kurar man. Det vill säga runt om i hela Norden samlas folk på bibliotek och skolor, tänder ljus och berättar berättelser. Och det är såå mysigt!
Eftersom ni-vet-vem fyller 40 år i år bestämde vi oss för att årets Kura gryning måste bli en Alfons-kura. Jag och Annika har valt ut varsin favorit Alfons. Det blev Är du feg, Alfons Åberg? och Mera monster, Alfons! Redan för några veckor sedan skickade vi ut inbjudningar till förskoleklasserna för att komma till bibblans Bubbla och mysa. Idag kom de första klasserna! Och det var ju en prefekt gråmulen gryning idag!Det passade verkligen att tända levande ljus och kura i den bleka novembermorgonen tillsammans med Alfons.
Kura-veckan lyser verkligen upp november! På alla sätt!
Hon är en spindel som älskar sina 250 äggi-gläggisar (barn), äta flugor och att skrämmas. Tanterna går hur bra som helst att skrämma men inte barnen. De sjunger bara en fånig sång som börjar med Imse Imse spindel.
Boken Spinderella Tarantella av Inger Lindahl och Sara Gimbergsson blir kanske vissa förskräckta av att läsa. Här beskrivs inte bara noggrant hur spindeln fångar och äter flugor utan även vad hon har sin man till.
Det här är också en berättelse som minst lika mycket är en faktabok. Samtidigt som jag läser en rolig historia lär mig jag massor om korsspindeln. Det är precis som det låter, spindeln har ett vitt kort på ryggen.
I morgon firas Mårten Gås, då är det Mårtensafton nämligen. Från början är det en högtid till minne av helgonet Martinius och en fest som inledning på en gammal kristen fasteperiod. Nu tror jag man mest tänker på Gåsamiddag med Svartsoppa - särskilt om man bor i Skåne.
Nordisk biblioteksvecka infaller nästa vecka och man kurar gryning och skymning på många bibliotek och skolor. Man vill ägna mörka novemberdagar till att läsa högt tillsammans precis som man gjorde gamla tider. Vad passar då bättre än att inleda detta redan på söndag tänkte vi och ordnar därför en Kura-dag. Två berättarstunder med Liselott Karlsson-Selén blir det. Klockan 14.00 för barn upp till 6 år och 15.00 för barn från 7 år. Temat för berättelserna är förstås Mårten Gås. Så kom till bibblans Bubbla och kura!
Om du inte redan har läst historien om Sveriges mest berömda gås, Akka, kan du med fördel låna hem Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf, vackert illustrerad av Lars Klinting. Min favve.
Sagan De tre små grisarna är klassisk. Jag tror de flesta känner till sagan om de tre grisarna som ger sig ut i världen och bygger sig varsitt hus. Vargen vill komma in husen och äta upp grisarna. Vargen lyckas först blåsa sönder halmhuset och sedan trähuset. Men vid tredje huset, av sten, får han tji! De hjälper inte hur mycket vargen än blåser, huset står kvar. Vargen får då för sig att ta vägen in via skorstenen. Ja, och sedan vet du hur det gick… eller så får du läsa själv.
Precis som många andra klassiska sagor finns De tre små grisarna i flera olika varianter. Författarna har ändrat lite men läsaren känner ändå igen sig. En ganska ny bok heter De tre små vargarna och den stora stygga grisen av Evjenios Trivizas. Tvärtom helt enkelt! I denna bok bygger vargarna hårda hus, av tegelsten, betong och pansarplåtar. Här hjälper det inte för grisen att blåsa utan också han får använda sig av tyngre saker som slägga, tryckluftsborr och dynamit! Vargarna förstår att det är något fel med byggnadsmaterialen, men provar bygga ett hus till…av BLOMMOR.
Jag gillar den här lite knasiga varianten på den klassiska sagan och flera barn med mig som jag läst den för.
Oj, oj, oj så mycket som hände här förra veckan! Vi hade verkligen försökt "mata" höstlovet maximalt. Hoppas ni tycket att vi lyckades?! Förutom Kulturen äger! och Digital ansiktsmålning (som vi ju redan skrivit om) hade vi konstverkstad i Bubblan.
Just nu är det en utställning med Hanna Beling i Konsthallen och först fick alla gå in och titta på hennes häftigt läskiga skulpturer, och sedan fick man själv skapa egna verk i lera.
Och i fredags var det dags för årets spökvandring! Populärt OCH läskigt.
Många väntade på spökerierna.
Redan i infodisken väntade läskiga typer.
Så kom en hel parad av svartklädda läskigheter.
De skummaste varelser väntade överallt!
Hu!
Hoppas nu att alla som varit lediga känner sig peppade och utvilade trots att novembermörkret sänker sig allt tätare.
TV var minsann och kikade på gårdagens spökvandring!! Missade du direktsändningen kan du titta här, SVT Sörmlands nyhetssänding 2/11 19.15. Känner du igen någon? Det gjorde jag!
Nedan finns dessutom ett litet smakprov från förra årets spökvandring.
Karolina skrev om de nominerade till August-priset förra veckan. Kitty Crowther belönades med ett annat mycket fint pris för ett par år sedan - ALMA-priset. Nu har biblioteket fått en ny bok av henne. En lite sorgsen bok, kan man nog tycka. En bok som passar en dag när man själv känner sig lite sorgsen tycker jag. Lilla döden hälsar på heter den. Kitty Crowther har berättat att hennes son talade om döden redan som treåring. Han ville se döden så därför skrev och målade hon en bok om hur Lilla döden blir vän med ett barn. Barnet i boken är inte rädd för döden utan de leker och upptäcker saker ihop - Lilla döden känner sig riktigt levande faktiskt.
Kitty Crowther vill att man ska kunna skratta eller le åt det mörka i stället för att skrämmas av det. Och hon får mig att le. Det är nämligen både finstämt och med humor som hon skildrar döden.
I dagarna firar vi ju både Allhelgona och Halloween - två olika sätt att fira minnet av de döda. Det första är en gammal högtid när man tänder ljus vid nära och käras gravar och i stillhet minns dem. Det senare är en modern festlighet som mer går ut på spökerier och läskigheter och på så sätt kanske betvinga rädslan för andeväsen och döden.
På Kulturhuset Ängeln har vi valt att hålla Halloween i eftermiddag och till kvällen. Välkommen på spökvandring om du törs!
Jag tror att Linda hade en rätt kul sista dag i Katrineholm. I alla fall ser det ut så när jag kollar igenom bilderna från gårdagens ansiktsmålning. Linda och Victoria hade nämligen twistat till det där med ansiktsmålning.
Först behöver men en vit duk, en projektor och en iPad.
Sen är det bara att släppa loss fantasin. Rita skägg på kompisen... eller kanske en krona? Det blev väldigt coola ansiktsmålningar tycker jag!
Här bloggar en rad olika barn och deras bibliotekarier om böcker! Bra böcker och dåliga böcker. Och lite, lite om bibliotek!
Vi som skriver bor i Katrineholm med omnejd och vårt Kulturhus heter Ängeln. På Ängelns barnavdelning finns det ett fint och bra rum som heter Bubblan. Alltså har vi kallat den här bloggen Bubblan i bibblan.
Att få kommentarer är roligt, men de ska förstås knyta an till blogginlägget. Om man vill diskutera eller fråga någonting annat får man gärna mejla oss på: bubblanibibblan (a) gmail.com
Vi förbehåller oss självklart rätten att ta bort olämpligt och irrelevant material.
Detta är de första raderna i boken Stinkis av David Walliams. En bok med massor av överdrifter (till exempel det du läste nyss), roliga personer och en oväntad vänskap mellan två ensamma personer.
Boken Spinderella Tarantella av Inger Lindahl och Sara Gimbergsson blir kanske vissa förskräckta av att läsa. Här beskrivs inte bara noggrant hur spindeln fångar och äter flugor utan även vad hon har sin man till. 
Precis som många andra klassiska sagor finns De tre små grisarna i flera olika varianter. Författarna har ändrat lite men läsaren känner ändå igen sig. En ganska ny bok heter De tre små vargarna och den stora stygga grisen av Evjenios Trivizas. Tvärtom helt enkelt! I denna bok bygger vargarna hårda hus, av tegelsten, betong och pansarplåtar. Här hjälper det inte för grisen att blåsa utan också han får använda sig av tyngre saker som slägga, tryckluftsborr och dynamit! Vargarna förstår att det är något fel med byggnadsmaterialen, men provar bygga ett hus till…av BLOMMOR. 
