Spindlar

Låt mig få presentera Spinderella Tarantella!

Illustratör: Sara Gimbergsson

Hon är en spindel som älskar sina 250 äggi-gläggisar (barn), äta flugor och att skrämmas. Tanterna går hur bra som helst att skrämma men inte barnen. De sjunger bara en fånig sång som börjar med Imse Imse spindel.

Boken Spinderella Tarantella av Inger Lindahl och Sara Gimbergsson blir kanske vissa förskräckta av att läsa. Här beskrivs inte bara noggrant hur spindeln fångar och äter flugor utan även vad hon har sin man till.

Det här är också en berättelse som minst lika mycket är en faktabok. Samtidigt som jag läser en rolig historia lär mig jag massor om korsspindeln. Det är precis som det låter, spindeln har ett vitt kort på ryggen.

/Veronica

Kura med Mårten Gås

I morgon firas Mårten Gås, då är det Mårtensafton nämligen. Från början är det en högtid till minne av helgonet Martinius och en fest som inledning på en gammal kristen fasteperiod. Nu tror jag man mest tänker på Gåsamiddag med Svartsoppa - särskilt om man bor i Skåne.

Nordisk biblioteksvecka infaller nästa vecka och man kurar gryning och skymning på många bibliotek och skolor. Man vill ägna mörka novemberdagar till att läsa högt tillsammans precis som man gjorde gamla tider. Vad passar då bättre än att inleda detta redan på söndag tänkte vi och ordnar därför en Kura-dag.  Två berättarstunder med Liselott Karlsson-Selén blir det. Klockan 14.00 för barn upp till 6 år och 15.00 för barn från 7 år. Temat för berättelserna är förstås Mårten Gås. Så kom till bibblans Bubbla och kura!

Om du inte redan har läst historien om Sveriges mest berömda gås, Akka, kan du med fördel låna hem Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf, vackert illustrerad av Lars Klinting. Min favve.

/Annika

Tvärtom

Sagan De tre små grisarna är klassisk. Jag tror de flesta känner till sagan om de tre grisarna som ger sig ut i världen och bygger sig varsitt hus. Vargen vill komma in husen och äta upp grisarna. Vargen lyckas först blåsa sönder halmhuset och sedan trähuset. Men vid tredje huset, av sten, får han tji! De hjälper inte hur mycket vargen än blåser, huset står kvar. Vargen får då för sig att ta vägen in via skorstenen. Ja, och sedan vet du hur det gick… eller så får du läsa själv.

Precis som många andra klassiska sagor finns De tre små grisarna i flera olika varianter. Författarna har ändrat lite men läsaren känner ändå igen sig. En ganska ny bok heter De tre små vargarna och den stora stygga grisen av Evjenios Trivizas. Tvärtom helt enkelt! I denna bok bygger vargarna hårda hus, av tegelsten, betong och pansarplåtar. Här hjälper det inte för grisen att blåsa utan också han får använda sig av tyngre saker som slägga, tryckluftsborr och dynamit! Vargarna förstår att det är något fel med byggnadsmaterialen, men provar bygga ett hus till…av BLOMMOR.

Jag gillar den här lite knasiga varianten på den klassiska sagan och flera barn med mig som jag läst den för.

/Veronica

Höstlov

Oj, oj, oj så mycket som hände här förra veckan! Vi hade verkligen försökt "mata" höstlovet maximalt. Hoppas ni tycket att vi lyckades?! Förutom Kulturen äger! och Digital ansiktsmålning (som vi ju redan skrivit om) hade vi konstverkstad i Bubblan.

Just nu är det en utställning med Hanna Beling i Konsthallen och först fick alla gå in och titta på hennes häftigt läskiga skulpturer, och sedan fick man själv skapa egna verk i lera.

Och i fredags var det dags för årets spökvandring! Populärt OCH läskigt.


Många väntade på spökerierna.

Redan i infodisken väntade läskiga typer.

Så kom en hel parad av svartklädda läskigheter.

De skummaste varelser väntade överallt!

Hu!

Hoppas nu att alla som varit lediga känner sig peppade och utvilade trots att novembermörkret sänker sig allt tätare.

/Karolina

Kolla in, kolla in!

TV var minsann och kikade på gårdagens spökvandring!! Missade du direktsändningen kan du titta här, SVT Sörmlands nyhetssänding 2/11 19.15. Känner du igen någon? Det gjorde jag!

Nedan finns dessutom ett litet smakprov från förra årets spökvandring.

Själar, spöken och döden

Karolina skrev om de nominerade till August-priset förra veckan. Kitty Crowther belönades med ett annat mycket fint pris för ett par år sedan - ALMA-priset. Nu har biblioteket fått en ny bok av henne. En lite sorgsen bok, kan man nog tycka. En bok som passar en dag när man själv känner sig lite sorgsen tycker jag. Lilla döden hälsar på heter den. Kitty Crowther har berättat att hennes son talade om döden redan som treåring. Han ville se döden så därför skrev och målade hon en bok om hur Lilla döden blir vän med ett barn. Barnet i boken är inte rädd för döden utan de leker och upptäcker saker ihop - Lilla döden känner sig riktigt levande faktiskt.

Kitty Crowther vill att man ska kunna skratta eller le åt det mörka i stället för att skrämmas av det. Och hon får mig att le. Det är nämligen både finstämt och med humor som hon skildrar döden.

I dagarna firar vi ju både Allhelgona och Halloween - två olika sätt att fira minnet av de döda. Det första är en gammal högtid när man tänder ljus vid nära och käras gravar och i stillhet minns dem. Det senare är en modern festlighet som mer går ut på spökerier och läskigheter och på så sätt kanske betvinga rädslan för andeväsen och döden.

På Kulturhuset Ängeln har vi valt att hålla Halloween i eftermiddag och till kvällen. Välkommen på spökvandring om du törs!

/Annika

Ansiktsmålning

Jag tror att Linda hade en rätt kul sista dag i Katrineholm. I alla fall ser det ut så när jag kollar igenom bilderna från gårdagens ansiktsmålning. Linda och Victoria hade nämligen twistat till det där med ansiktsmålning.


Först behöver men en vit duk, en projektor och en iPad.

Sen är det bara att släppa loss fantasin. Rita skägg på kompisen... eller kanske en krona? Det blev väldigt coola ansiktsmålningar tycker jag!