Än så länge har det inte varit mycket till snö här i Katrineholm. Många tycket det är OK att snön dröjer och tycker kanske det kan vara trevligt med en vit jul, men att det annars kan vara. Killarna i de här tre böckerna skulle aldrig hålla med. De tycker tvärtom att det aldrig kan komma för mycket snö.
David, Jocke och Noa är klasskompisarna som trots sina olikheter blir vänner eftersom de fullständigt älskar snowboardåkning alla tre. Synd bara att de bor i en del av Sverige där kalla och snörika vintrar är rätt sällsynta - snödjupet i hoppbacken är ofta minst sagt tunt. Och på lera blir det ju ännu svårare att åka. Men enligt Noa är det vurporna som räknas. Det är de man minns. Så ju värre vurpa desto coolare! Och när man har jobbat som bara den för att kunna köpa varsin bräda ger man heller inte upp i första taget.
Gul snö och Bruna spår inledde serien Snöbröder. I Gröna kråkor har Noa kommit på
att Internet är ett bra sätt när man vill visa världen sina stordåd och knyta nya kontakter. Det gäller ju som vanligt att imponera på tjejer. Men det lyckas så där lagom - idéerna är oftast i knasigaste laget. Och i det här fallet ställer webbkameran till det. Det blir inte riktigt som killarna tänkt sig den här gången heller. Men tre snowboardfreaks börjar hur som helst att plugga fåglar och fågelläten! Varför kan man undra, och vaddå "gröna kråkor"?
Tre roliga böcker som jag gissar det kommer en fortsättning på; För hallå Johan Unenge, du kan väl inte lämna killarna och oss läsare här?! Vi vill veta hur det går med stordåd och tjejer, för det här är killar man gillar!
/Annika
Nytt hem!
9 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar