Nytt

Som ni kanske har sett så finns det en bokhylla på ungdomsavdelningen där "The room" böcker står. "The room" böcker är alla möjliga böcker, som passar målgruppen "unga vuxna". Dit kommer en hel del nya spännande böcker, och nu har det precis dykt upp lite nytt.

Nu kom äntligen del två i serievarianten av Om jag kunde drömma. Jag har läst den och gillar illustrationerna. Storyn gillar jag såklart också, den är ju ganska välbekant vid det här laget!

Sedan har Lady Gaga av Maureen Callahanet kommit, en perfekt bok för alla Lady Gagafans!

"The room" hyllan har även fått sitt alldeles egna exemplar av Jag är Zlatan Ibrahimovic.

Så det är det senaste på "The room" hyllan, och glöm inte att ni gärna får lämna egna förslag!

/Lisa

En ful liten handdocka

Aron har börjat i en ny skola. Där är alla elaka mot honom, retar honom för hans kläder, håret och glasögonen.

På sin födelsedag får han av en släkting en ful liten handdocka. Till den får han också en buktalarbok. När kalaset med alla släktingar är slut sätter han på sig handdockan och tar fram boken. Men trots alla tips i boken går inte alls, han får inte till buktalningen. Till sist återstår bara sista tipset i boken, att uttala trollformeln Ala-Kazing. Först händer ingenting sedan börjar dockan, inte Aron, prata helt av sig själv. Den säger inga snälla saker och Aron vill ta av sig  dockan, men det går inte. Ska han vara tvungen att ha med den överallt, till och med till skolan. Hur ska det gå i klassrummet, kommer dockan säga elaka saker där också? Eller kanske den kan vara till hjälp mot de som mobbar honom…?

Boken "Den grymma handen" av Morten Dürr är verkligen en läskig historia. Men den är inte bara det. Boken tar också upp ett sådant allvarligt ämne som mobbning.

/Veronica

Bu och Bä

Olof och Lena Landströms många härliga bilderböcker om de två fåren Bu och Bä är givna favoriter om jag får välja. Kanske hör det ihop med att vi som läser oftast bjuds på nöjet att vara lite smartare än Bu och Bä - de fattar inte alltid hur saker och ting hänger ihop. Det brukar leda till roliga knorrar. Och så är ju bilderna fantastiska! I Bu och Bä får besök har de stort bestyr med en katt som de tror inte vågar klättra ner från det höga trädet.

Under hösten bjöd vi in förskolornas 4-åringar till en filmvisning av just Bu och Bä får besök.  Efter att ha sett den åtta minuter långa filmen pratade vi en liten stund om ljuden i den. Vad var det som lät? Hördes det någon röst? Fanns det någon musik? När vi tittade på filmen en gång till spetsade alla öronen och vi upptäckte att det både knakade, knarrade, skramlade och gnisslade.

Efteråt fick alla grupperna med sig en snygg låda med bland annat dockorna och boken. Vi hoppades att de skulle känna sig inspirerade att jobba vidare och skapa något utifrån berättelsen.

Gissa om barnen hade gjort det! Jättemånga konstverk lämnades in och idag var det vernissage. Ungefär 100 besökare hade tagit sig till Kulturhuset för att se den fina utställningen:

Idag var det alltså vår tur att få besök. Tack alla ni som var med!

/Annika och Karolina

Dansa loss

Jag är barnsligt förtjust i dansfilmer, ja dans i allmänhet egentligen, men särskilt dansfilmer. Därför blev jag så glad när jag fick syn på en sådan som jag inte hade sett häromdagen. Filmen heter StreetDance och handlar om en street dance-grupp som tvingas samarbeta med en ballettgrupp för att de ska få träningslokal för att träna inför en stor danstävling. Resultatet blir mycket bättre än någon av dansarna kunnat tro. Det är en film som det är lätt att bli inspirerad av, så låna hem, kolla och sedan kanske du blir sugen på att testa en danskurs, till exempel här!

I helgen var jag uppe i Stockholm och såg en föreställning som är just en ballett som gjorts om till street dance, Svansjön i modern tappning på Dansens hus. Det var en makalös föreställning som jag varmt kan rekommendera om man gillar dans, och gör man inte det innan så lär man göra det när man går därifrån!

Här är en trailer till filmen:


/Linda

Halvdan Viking

Martin Widmark tar sig an vikingatiden i sin senaste serie Halvdan Viking.

Östbyn och Västbyn ligger precis bredvid varandra. Det finns till och med en liten bro mellan de båda byarna, men ingen använder den. Starka vakter står på varsin sida bevakar eftersom folket i de båda byarna är ovänner och inte alls litar på varandra.

I Västbyn trodde de på Jesus Kristus - och i Halvdans by, Östbyn, trodde de på Tor och Oden och en massa andra gudar.

Huvudpersonen i Hövdingens bägare, Halvdan, fick genom en olycka sin fot krossad och har sedan dess haltat svårt. Det gör dock inte så mycket eftersom han är en fantastisk skald, en sådan som hittar på finurliga rim och ramsor. När plötsligt hövdingen från Västbyn, Alarik (som vill kallas för kung), bjuder in Östbyns hövding, Ragnar Drakdödare, för fest och tävlingar får Halvdan följa med. Men Martin Widmark själv har utfärdat en varning i början av boken där han säger att vikingar sägs ha varit smutsiga, våldsamma och tjuvaktiga, och det får även Halvdan erfara. För de där tävlingarna... de är inte riktigt rättvisa.

I slutet av Hövdingens bägare får vi veta att Halvdans äventyr forsätter i tre böcker till! Härligt tycker jag eftersom de luriga och tjuvaktiga vikingarna, trots allt, var en angenäm bekantskap.

/Karolina

Min häst

Förra veckan vann hoppryttaren Rolf-Göran Bengtsson Jerringpriset, jätteroligt tycker jag! Det som har varit lite tråkigt är att det är många som har skrivit dumma saker efteråt, som t.ex. att ridning inte är en sport och att det inte är något märkvärdigt att ha vunnit en hopptävling. Jag har ridit i hela mitt liv och blir såklart jätteledsen och arg när jag läser sånt. Men jag är glad att Rolf-Göran fick priset, han har verkligen kämpat under många år för att komma dit han är idag. För trots det en del skriver om ridning, att det bara är hästen som gör jobbet, så har de oerhört fel. Ridning är så mycket mer än att bara åka runt på en häst, och jag tycker synd om dem som inte förstår det.

En annan sak som gör mig arg är det jag läste i senaste Min häst (som nu finns här på biblioteket). Där stod det om att unga hästtjejer ofta får höra från vuxna att "sen när du blir äldre kommer du tröttna på hästar, då blir det killar som gäller". Jag har själv fått den kommentaren när jag var barn, och jag minns att det fick mig att se rött. Men de fick fel, för jag slutade aldrig med mina hästar! Så om du också fått en sådan kommentar, strunta i den och gör det du tycker är roligt!

/Lisa

Vinter

Så kom den då äntligen även hit denna vinter till Katrineholm…SNÖN! Precis som Görel Kristina Näslund och Kristina Dagerman skriver i bilderboken Lilla Vinterboken:

En dag när man vaknar

är det alldeles vitt på marken.

Gräset är borta.

Sandlådan är borta.

Spaden syns inte heller.

Då vet man att det är vinter.

Boken visar vad vi kan göra med all snö (snökatter, snöänglar, snölykta) och påminner oss om att ge fåglarna extra mat på vintern. Har du tänkt på att snön kan låta på olika sätt? När det är kallt knarrar den och när snön smälter från taken låter den dropp, dropp.

 /Veronica