Skapa egen Blackout Poetry på Kulturnatten!

Äntligen! På lördag är det dags för Katrineholms kulturnatt. Det blir poesi, kaninhoppning, musik och massa roligheter hela dagen och hela kvällen. 

På lördagskvällen blir det på performanceföreställningen Verkar som med Ghilda. Dans-teater-poesi vävs samman i en studie i förfall om maskar i kroppen i rymden i världen. Låter spännande, eller hur?  Föreställningen är främst för dig melln 13-26 år och platsen är såklart Perrongen i Lokstallarna.

Årets affisch är skapad av Kelvin Sommer.

Förutom att jag gillar att läsa & lyssna på poesi tycker jag om att skapa texter och bilder. Därför ser jag verkligen fram emot bibliotekets drop-in poesiworkshop. Den är öppen mellan klockan 11:00-14:00 på Kulturnatten och alla åldrar är välkomna att skapa nytt av gammalt. Temat på workshopen är nämligen Blackout Poetry!

Blackout Poetry är ett sätt att skapa texter, berättelser och dikter genom att använda texter som andra har skrivit.

In the event of a murder av Austin Kleon på Flickr by CC BY-NC-ND 2.0

Vi kommer att återanvända ord, sidor och böcker för att skapa egna poetiska verk. Det kommer finnas trasiga böcker och tidningar att gå loss på. Ringa in ord, stryk över meningar, klipp och klistra. Det kommer under dagen även finnas möjlighet att göra Blackout poetry i digital form.

Den modiga får självklart framföra sitt alster på lämpligt sätt!

Kom och pyssla poesi med oss på biblioteket!

/Victoria 

Lärodikt den 1 juni

Var glad min själ åt vad du har,

nu har du hundra sommardar,

och detta är den första.

När solens lopp sin ände tar,

då har du nittionio kvar,
och någon blir den största.

Ge noga akt på var du står,

imorgon är med ens igår,

det går så fort att vandra.

Lägg märke till att vad du får,

är hundra sommardar per år,

imorgon är den andra.



Idag börjar sommaren (låt inte regnet och kylan få dig att tro nåt annat)! För mig är det den bästa tiden på året. Men, underbart är kort heter det ju så varje år den här dagen låter jag Kajenns vackra dikt påminna mig om att ta vara på tiden. Nu får ni dikten av mig. Kanske vill någon spara den i minnet precis som jag har gjort.

Den fina bilden är lånad av osteras på Flickr. En sådan sommaräng vill jag gärna tillbringa några barfotadagar på.

/Annika

Alla känslorna

Ulf Stark och Charlotte Ramel har tillsammans gjort en ny bok om vännerna Kanel och Kanin! Jag blev glad, förväntansfull och ivrig när jag såg den bland de nyinköpta böckerna. Sen blev jag lite rörd och lycklig också. Det blir man av den här fina boken. I tretton rimmade verser berättar de historien som bjuder på svallande känslor från gladast glatt till sorgsnaste sorgliga. Även avundsjukan och svartsjukan får varsin vers. Kanel och Kanin och alla känslorna är ett vänskapsäventyr som spänner över hela känsloregistret och som slutar med att alla somnar nöjda och belåtna, trygga och trötta.

/Annika

En sån där vidrig bok där mamman dör

För drygt ett år sedan var författaren Sonya Sones i Sverige. Vi på Bubblan i bibblan fick chansen att intervjua henne då vilket var väldigt kul. Vi frågade bland annat om inte fler av hennes böcker skulle ges ut på svenska. Då kunde Sonya inte svara med säkerhet, men glädjande nog har En sån där vidrig bok där mamman dör precis kommit ut.

När vi först träffar Ruby sitter hon i ett flygplan på väg till Los Angeles. Ruby tänker dock inte på stränder, palmer och solen som väntar utan på allt hon lämnar. Sin bästa vän i världen, sin underbara pojkvän och sin mamma. Mamma som "ligger i en kall låda av trä under två meter jord och just håller på att börja ruttna". Och varför ska hon till Los Angeles? Jo, där finns hennes pappa. Det stora filmstjärnan som skilde sig från Rubys mamma och stack innan Ruby ens var född.

Jag älskar att läsa

Men mitt liv får verkligen inte bli
en sån där vidrig bok
där mamman dör
och tjejen måste flytta
till sin försumlige pappa
och han visar sig vara
en alkoholiserad heroinist
som misshandlar henne brutalt
och utnyttjar henne sexuellt
så hon blir
en bulimisk yxmördare.

Jag älskar att läsa,
men jag står inte ut med såna böcker.

Och jag vägrar blankt
att låta mitt liv bli ett sånt där liv
som jag inte ens
vill läsa om.

Precis som Sonya Sones andra böcker räknas En sån där vidrig bok där mamman dör som poesi. Jag tycker det är underbart att läsa hennes språk som är kortfattat men fullt av känsla. Jag tror att många tänker sig att poesi bara är rimmade små verser som handlar om kärlek. Sonyas böcker är utmärkta exempel på att det inte alls behöver vara så. Berättelsen om Ruby handlar förvisso om kärlek, men också om sorg och ilska. Och om att allt inte alls behöver vara som man tror.

Läs, läs, läs En sån där vidrig bok där mamman dör! Den är jättebra!

/Karolina

Goda' Goda'

Redan 1971, det är fyrtioen år sedan, kom boken Goda' goda'. Det är en väldigt underbar liten bok där Barbro Lindgren skrivit texter som sedan Jojje Wadenius musiksatt. Det är säkert många som inte alls tänker på en bok utan på en skiva när de hör namnet Goda' goda'.

En av sångerna heter Jag är det fulaste som finns. Det låter kanske sorgligt, men det är det inte! Jag tycker väldigt mycket om den sångtexten och fast det blev lite långt ville jag att ni alla skulle få chansen att läsa den i sin helhet.

Idag är det skönt

fint överallt

lagom grönt

och lite kallt

Och vinden blåser

i nordväst

i hagen står

en skruttig häst

Ja, allting skulle vara kul

ifall jag inte var så ful

För öronen är röda

står rakt ut

och näsan pekar uppåt

som en strut

och fräknar har jag

en miljon

och kinder som en

kalikon

Jag liknar faktiskt

mest av allt en get

men mamma säjer att jag är

det sötaste hon vet

För ögonen är små

och skumma

magen som en bongotrumma

håret som en

risig kvast

och jag svajar

som en mast

Jag lovar att jag är

det fulaste som finns

fast mamma kallar mej

sin lille prins

För fötterna är små

men tårna långa

och tänder har jag alldeles för många

och ögonbrynen

står på snedden

men munnen går

på andra ledden

Ja, jag ser ut

så in i norden

och ändå, tänk

är jag ju bäst på jorden!

Naturligtvis måste ni också få höra hur Jag är det fulaste som finns låter när Jojje sjunger.

/Karolina

Tio vilda hästar

Tio vilda små hästar, vad ska de hitta på? Springa fort, klättra i träd, hoppa över åar? De vilda hästarna som Grethe Rottböll skrivit om och Lisen Adbåge tecknat, de gör alla de där sakerna, plus en hel del grejer till.


Bild © Lisen Adbåge

Men vad är det som händer? Antalet söta vilda och busiga hästar krymer ju. Någon springer åt fel håll, och en annan blir fast i en mörk och läskig grop. Till sist är det bara en kvar.

Den enda vilda hästen

var inte lycklig alls

Som en stor och taggig fotboll

satt gråten i hans hals

Som tur är kommer den ensamma hästen på att han kan springa tillbaka samma väg han kom. Allt eftersom kompisarna blir fler och fler kan de hjälpas åt att fiska upp sina vänner ur åar, eller få ner dem från murar.

Grethe Rottböll och Lisen Adbåge har tillsammans gjort en helt underbar berättelse. Personligen är jag alltid svag för rim (och här klingar hela berättelsen på rim) men jag gillar också att räknesagan får gå åt två håll. Först krymper antalet hästar från tio till en, men sedan vänder det och får gå upp till tio igen.

Bild © Lisen Adbåge

Tio vilda hästar slutar lyckligt!

Tio vilda hästar

som är varandras vän!

Det är sånt som kallas kärlek

och varar säkert än

/Karolina

21 december

Idag är det den TJUGOFÖRSTA december. Det innebär att Tomas har namnsdag, vilket direkt fick mig att tänka på Tomas Tranströmer. Tomas Tranströmer fick årets Nobelpris i litteratur ”för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga".

På bibliotek och bokaffärer och alla andra ställen det finns böcker finns det också en uppdelning av böcker. Det anses att vissa ska läsas av barn och andra av vuxna, och Tranströmer brukar rekommenderas till vuxna. Men eftersom Tranströmer skriver poesi tycker jag att alla kan läsa honom.

I senare delen av sitt författarskap har han skrivit mer och mer haikudikter och det är mitt favoritformat på dikter! "Smaka" bara på de här ur boken Den stora gåtan.

Novembersolen...
min jätteskugga simmar
och blir en hägring.

Står på balkongen

i en bur av solstrålar -

som en regnbåge.

En svartvit skata

springer envist i sick-sack

tvärs över fälten.

Visst är det vackert? Kort, kärnfullt och massor med känsla. Nej, Tranströmer är för alla. Så kom in och låna en av hans böcker och njut över jul och nyår!

/Karolina

Rakt på i Haikupunchline av Boyacioglu

Ibland hinner jag inte läsa långa berättelser fast jag är lässugen. Då läser jag gärna en dikt istället. Som i dag när jag bara vara tvungen att läsa dikten Om minnesbanken av Daniel Boyacioglu (som i somras gjorde en häftig poesicykelresa till Gibraltar):

Kan inte minnas

att jag någonsin trott hjärtat

sitter i huvet

Boyacioglus Haikupunchline (som utkom redan 2005) är en samling dikter som blandar haiku och punchline. Haiku, som har sitt ursprung i Japan, är ett speciellt sätt att dikta i miniformat medan en punchline alltså är den avslutande knorren på ett skämt. Det är kul att Boyacioglu har valt att förena dessa. Och han lyckas göra det medryckande.

Boyacioglu är skicklig på att skriva rakt-på om samhället och om känslor. Igenkänningsfaktorn är ganska ofta närvarande i det han skriver. Hör honom själv framföra Mellansnack (som också går att läsa i Haikupunchline):

/Victoria

PS. Jag tycker det verkar svårt att skriva haiku! Om du vill lära dig mer om eller kanske börja skriva egna haikudikter kan du läsa mer på Svenska Haikusällskapet. Lyckas du skriva en adventshaiku kanske?

Lyssna, bläddra, sjung

Idag ställer jag ut två nya böcker på hyllorna - sångböcker. Böcker med låtar alltså, men man kan också säga böcker som låter. Om, och när, man vill - det är nämligen böcker där det ingår en CD.

Den skimrande barnkammarboken är den elfte boken i samlingen barnkammarböcker. Den här volymen innehåller många älskade sånger, både nyare och klassiker. Alla med noter och fina illustrationer av olika konstnärer. Här hittar man till exempel både Styrman Karlsson och Kalle Teodor, Borgmästar Munte och Gubben Noak. Gunna Grähs, Stina Wirsén och Cecilia Torudd är några av illustratörerna.
24 av sångerna finns med på CDn.

Kom så åker vi! ingår i Min lilla skattkammare.
Här är det verser och sånger om sånt som rullar och rör sig, flyger och far, som är temat. Anna Höglund har gjort de superfina illustrationerna till Abel von Snabel, Olle Bull i kastrull och många, många andra. Boken är en lustfylld och färgglad samling av kära, välkända dikter och ramsor.
På skivan finns tio av bokens visor, insjungna av  Louise Lindfors. De lågmälda och finstämda tolkningarna kompletterar boken till en gjuten helhet.


Böckerna kommer garanterat att bli poppis bland förskolebarnen. Det brukar de bli. För det har visat sig att det är mycket spännande att bläddra och leta upp rätt sida medan musiken rullar. Det är inte alldeles enkelt eftersom sångerna inte kommer i samma ordning på skivan som i boken. När man väl hittat rätt är det bara att sjunga med av hjärtans lust.

/Annika

Lucka 23

Och där hittar vi...tomtar på loftet

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Så börjar en av mina favoritdikter.

För ett par veckor sedan tipsade jag om en av mina julaftonstevefavoriter. Nu kommer ytterligare en. Det är Tomten av Viktor Rydberg. En kort svart-vit film som jag kan tänka mig att många missar numera, men för mig är den viktig. Under hela min uppväxt brukade min farmor berätta om vår hustomte som såg till så att allt gick rätt till på gården och att djuren blev ordentligt omhändertagna. Men man var tvungen att ta hand om sin tomte också. Om man inte gav honom hans gröt på julaftonskvällen så skulle han ställa till med en massa hyss hela året sen, och det ville man ju inte! Men eftersom jag alltid var noga med att ställa ut gröttallriken till tomten (den var dessutom alltid uppäten morgonen därpå) så kändes det på något sätt tryggt att ha någon som hjälpte till och såg till så djuren hade det bra och som bringade lite tur till huset och gården.

Tomten är alltså en dikt som skrevs av Viktor Rydberg 1881. På julafton läses dikten av Hilda Borgström i en som sagt svartvit film som spelades in redan 1941. Om man har annat för sig än att passa tevetider på julafton så kan man se den när man vill på SVTPlay (eller här nedan). Om man trots det missar Tomten på julafton eller föredrar att läsa själv så finns den även som bok med bilder av Harald Wiberg.



/Linda

Lucka 19

Här hittar vi samlingar!
Vadå samlingar?

Jo, böcker som innehåller lite allt möjligt; sagor, sånger, rim och ramsor. Ibland kan de till och med innehålla pysseltips, recept och tips på olika lekar.

Det finns massor av inspiration och julstämning att hämta ur de här böckerna. Jag tycker att det är jättekul att dansa kring granen och när man har ätit en stor julmiddag på julafton är det skönt att röra på sig. Då kan man hitta flera bra sånger i en samling som till exempel Julklappar : sagor, sånger och pyssel. Varför inte skutta runt till den glada "Nu ha vi jul här i vårt hus" till exempel?

Att dansa och sjunga samtidigt som magen är full med mat kan göra att man blir lite varm och andfådd. I ett sånt läge kan man bryta av med ett litet julgransrim. Det kan egentligen vara vilket rim som helst men det är ju roligt om man kan göra rörelser till det. Som det här till exempel:

Det var en gång en tomte (sätt ihop fingertopparna som en tomteluva)

Som bodde i en strut (sätt ihop nedre delen av handflatorna som en strut)

Knacka' man på dörren (knacka på pannan)

Så sade han (göm ansiktet i händerna)

TITTUT! (titta fram visa ansiktet)

Efter allt ätande och dansande kan man krypa ner i soffan och unna sig en härlig julberättelse ur en samling som Sagor om Julen eller Sagor om Vintern. I Sagor om vintern hittar du bland annat Granen av Tove Jansson. Det är en berättelse där det bjuds på mycket skratt. Den handlar om när Muminfamiljen blir väckta ur sin vintersömn precis när julen står för dörren. Eftersom de har för vana att gå i ide på vintern så har de aldrig upplevt en jul förut och de blir ganska förskräckta över allt märkligt som händer.

/Anna-Karin

Sonya Sones

För en tid sedan skrev jag lite om Sonya Sones två böcker Vad mina vänner inte vet och Vad min flickvän inte vet. Jag tycker väldigt mycket om de två böckerna! De är riktigt romantiska och har ett härligt poetiskt språk utan att det rimmar.

Det är inte bara jag som gillar de här böckerna och eftersom de blivit så enormt populära kom Sonya Sones på besök till Sverige för någon vecka sedan. Och vi här på Bubblan i bibblan fick chansen att ställa några frågor till henne. Hurra!

Så fort dina böcker fanns ”att se” slogs vi av de fantastiska framsidorna. Tillsammans blir de två böckerna någonting mer! Snyggt, fiffigt och intresseväckande. Frågan är förstås: Valde du framsidorna själv eller fick du hjälp? Och vad tycker du om det var någon helt annan som tog fram dem?

Jag önskar att jag kunde ta åt mig äran för de vackra framsidorna, men de är gjorda av Fredrika Siwe på Bonnier Carlsen som är mitt förlag. Den ena framsidan består av ett foto på en vacker flicka och den andra av fotot på en pojke och när du lägger de två bilderna bredvid varandra inser man att det egentligen är ett enda stort foto – och att pojken har sin arm runt flickan. Så fiffigt och sött! Den enda invändningen jag har mot framsidorna är att pojken på bilden är väldigt snygg medan killen i boken inte är särskilt attraktiv. Jag måste berätta någonting roligt – när jag visade framsidorna för min son, Jeremy, ryckte han bara på axlarna och sa; ”Tja, kanske det där är fult i Sverige...”

Skriver du på någonting just nu? Om ”Ja” är det samma typ av poetiska språk eller provar du någonting annat?

Ja, jag håller på att skriva en ungdomsbok – om en väldigt stor lögnare. Även den kommer att vara en poesibok. Varför? Därför jag vet inte hur man skriver vanliga böcker! Tanken på alla de där orden skrämmer mig... Men man vet aldrig, kanske jag någon dag känner mig riktigt modig och försöker.

På engelska heter Vad mina vänner inte vet What my mother doesn't know (Vad min mamma inte vet). Vad tycker du om att titeln blev annorlunda på svenska? Blev det bättre, sämre eller bara annorlunda?

Jag tycker det var helt rätt att ändra titeln för alla mina svenska läsare. Föräldrar här verkar nämligen inte snoka så mycket i sina tonåringars kärleksliv. I USA kontrollerar föräldrar sina barns liv mycket mer, medan tonåringar i Sverige verkar ganska fria. Så i Sverige skulle det antagligen inte vara nödvändigt för en tonårstjej att dölja särskilt mycket för sin mamma.

Tror du att en del kan bli avskräckta från dina böcker om man presenterar dem som poesiböcker? Eller tror du ungdomar blir extra lockade? Om du själv skulle rekommendera böckerna om Robin och Sophie vad skulle du säga då?

Jag tror att en del ungdomar kan ha blivit skrämda av poesi därför att deras lärare har tvingat dem att analysera dikter istället för att bara låta dem läsa poesi. Läsa bara för att det är vackert och njutbart. Jag har fått många mejl från tonåringar som i vanliga fall inte alls läser poesi men skriver att de verkligen gillar mina böcker. De som redan gillar poesi verkar älska mina böcker därför att de är så passionerade och innehåller så mycket känsla. De går dessutom väldigt fort att läsa. Böcker i poesiform är väldigt bra för alla elever som har skjutit upp att läsa en bok inför exempelvis en bokrecension som plötsligt måste vara klar imorgon. Mina böcker tar bra några timmar att läsa!

Om jag skulle rekommendera böckerna om Robin och Sophie skulle jag säga att den första boken handlar om en fjortonårig tjej som försöker komma på vad det är för skillnaden på kärlek och åtrå. Den andra boken handlar om en kille som alltid varit värsta förloraren på sin skola men som nu, äntligen, har en flickvän. Och hon är vacker. Och han har väldigt svårt att hålla sina händer borta från henne...

Kommer dina andra böcker att översättas till svenska? Och då är vi särskilt nyfikna på One of Those Hideous Books Where the Mother Dies (fantastisk titel!) och Stop Pretending.

Det hoppas jag verkligen! Ni får skriva ett brev till Bonnier Carlsen och be dem ge ut mina andra böcker?! :-)

Sist men inte minst, har du haft ett trevligt besök i Sverige? Var det första gången du var här? Tror du att du kommer att komma tillbaka?

Jag har haft det fantastiskt bra här i Sverige. Det var mitt första besök, men jag hoppas att det inte är mitt sista. Jag har besökt Lund och Stockholm och jag har sett allt där emellan eftersom jag åkte tåg mellan städerna Jag tog massor av foton under tågresan – det är så vackert landskap. Jag skulle vilja ta med mig hela familjen nästa gång jag kommer hit. Vilket jag hoppas blir mycket snart!

Tack för alla bra frågor!

xx
/Sonya

P.S. Fotot på mig är tagit av Tove Kullenberg (som jobbar på Bonnier Carlsen).

Mer om Sonya kan ni läsa på hennes hemsida och självklart har biblioteket hennes böcker.

/Karolina

Dikter

På Strångsjö bibliotek finns just nu en utställning med 5:ornas och 6:ornas höstdikter. Om du har vägarna förbi (biblioteket har öppet onsdag förmiddag och hela torsdagen) kom in och läs dem. Dikterna är lysande!


Häromveckan sökte en klass på Nyhemsskolan efter dikter som de skulle läsa upp för varandra. Det gjorde att också jag hittade några guldklimpar. Hunger innehåller dikter för unga i urval av Ylva Eggehorn. En annan är Du är det finaste av Hans och Monique Hagen. Titeln kommer från första dikten i boken, som här kommer i sin helhet:

Jag letar efter ett ord
ett helt nytt ord
ett ord som ingen
någonsin hört
Jag letar efter ett ord
som betyder
att du är det finaste

/Veronica

Tänk om...

Jag som har älskat rimmad vers ändå sen jag var liten har fått en ny bilderboksfavorit: Tänk om av Lena Sjöberg. Det är en bok om lek och kärlek; En godnattsaga om att byta plats och ge sig ut på äventyr.


Tänk om jag var en mygga och du mitt lilla knott
Vi skulle bada bubbelbad i någons gamla spott
Vi skulle dricka blod med våra långa snablar
Vi skulle höra mänskor skrika: - Attans, aj och sablar!...

eller

Tänk om jag var fiskmås och du min lilla trut
Bland sjöbodar och segel där lekte vi tittut
Och kurragömma mellan kyrktorn och balkonger
Se upp här kommer vi blad flygplan och ballonger!..

eller

Tänk om JAG var liten och tänk om DU var stor
Och vi satt här tillsammans i huset där vi bor
Du hade städat hela kvällen och lagat fiskgratäng
Jag hade spelat tevespel och hoppat i din säng
Du fick borsta mina tänder och ta på mig min pyamas
Jag ville vara nära dig så att vi kunde kramas
Sen läste du en saga i lugn och ro för mig
Och för alla mina nallar som lyssnade på dig
Ja, tänk om du var jag och tänk om jag var du
Du skulle viska i mitt öra: - Det är dags att sova nu…

Det spelar ingen roll om man är mygga eller vägglus, mås eller människa – Den stora vill alltid att den lilla ska känna sig trygg och älskad. Det är vackert och kul, busigt och mysigt. Jag gissar att många små kommer att tycka mycket om den här fina boken. Och jag är tror att många stora kommer att älska den också. Det blir alldeles säkert inte bara min nya favorit.

/Annika

Kärlek på dikt

Som jag har skrivit tidigare är det sällan jag hittar böcker om kärlek som jag VERKLIGEN gillar. Många är OK. Många är ganska bra, men få är sådär riktigt, riktigt romantiska... i alla fall enligt mig.

Men till och med sådana petiga typer som jag hittar då och då ett guldkorn. Den bok jag brukar plocka fram som en favorit är Den första gång jag såg dig... av Katarina Kuick. I tio korta kapitel berättar både Hon och Han om sina tio första möten, från lätt avsky till kärlek.

Jag har alltid tyckt att Den första gång jag såg dig... är lite som dikter utan rim, vilket jag verkligen gillar. Fatta då så glad jag blev när jag fick höra talas om Sonya Sones nya böcker. Två diktböcker, om kärlek, utan rim!

Den första heter Vad mina vänner inte vet och där berättar Sophie om hur hon blir kär i "tönten" Robin Murphy. Del två heter Vad min flickvän inte vet, och där är det Robin som berättar.

När man väl träffar rätt är kärleksböcker alldeles underbart. Så om ni tror att dubbla berättare, poesi utan rim och kärlek mellan rätt osannolika personer kan vara någonting, ja då har ni mycket härlig läsning framöver! Och titta bara på de helt fantastiskt underbara framsidorna på Sones böcker. Dom måste man ju bara gilla!

/Karolina

Dagens rim!

Dagens rim kommer från mästaren Lennart Hellsing! Det blir tre underfundiga små verser och man kan hitta alla i boken Summa summarum.



Kringel krångel kråkas
roligt att få råkas.

Vingel vångel viljas
synd att vi ska skiljas.

Kringel krångel krock:
Åck åck åck åck åck,
säger hönsen.

Ärter och bönor

tre vita hönor

värpte tre ägg

vid en lagårdsvägg.

Ett blev en höna

ett blev en tupp

ett åt Opsis Kalopsis upp!

Dinkeli Dunkeli Doja
heter en grön papegoja.
Dinkeli Dunk heter en munk
som bor i en pepparkakskoja.

Vackert!

Lite då och då kommer det en ny Barnkammarbok. De brukar alltid få en färg och så innehåller de lite sånger, lite rim och många fina bilder. Den senaste heter Den rosa barnkammarboken och där hittade jag och Annika en UNDERBAR dikt av Nils Andersson. Läs!

Min gåvoskatt

Min gåvoskatt, mitt päronskrutt,
mitt plommonkart, mitt glädjeskutt.
Mitt älsklingsguld, mitt gulleglin,
mitt mannagryn, mitt finporslin.
Mitt gullvivsblad, min rosenknopp,
min lyckoslant, mitt framtidshopp.
Mitt pärlemor, mitt porleskratt,
mitt päronskrutt, min gåvoskatt.

Tänk att med tyst röst viska det till ett litet barn. En lillasyster, en son eller ett barnbarn. Det kan nästan inte bli vackrare!

/Karolina & Annika

Kattnamn

Förra fredagen hade vi ju namn som tema. Människonamn. Idag handlar det om kattnamn.

Den engelske diktaren och nobelpristagaren Thomas S. Eliot skrev 1939 en bok till sitt gudbarn. Det var De knepiga katternas bok, som1949 kom i svensk översättning av Britt G. Hallqvist. Nu finns en alldeles ny utgåva av den. Med härliga illustrationer av Axel Scheffler.

Som smakprov kommer här den första versen i boken. En riktig höjdare enligt mig.

/Annika

OM KATTNAMN
Att ge namn åt en katt, det är knepigt som katten.
Det finns inte många som duger till de´!
Man grubblar sig tokig av grubbel om natten.
ETT namn är för lite. En katt vill ha TRE! Först har vi det namnet som används därhemma,
det enkla, rejäla som Peter och Tom
och Viktor och Jonatan, Hugo och Emma -
förnuftiga namn, som envar tycker om. Och om man vill undvika banaliteter,
så kan man väl flottare namn hitta på
som Plato, Admetus, Elektra, Demeter -
förnämliga namn men rejäla ändå. Och sen ska man hitta nåt säreget åt'en,
nåt ovanligt kattnamn med resning och glans,
så katten kan känna sig stolt och belåten
och snurra mustaschen och svänga sin svans. Och sådana namn har jag några på lager
som Munkustrap, Quaxo och Korikopatt
och Bombalurina och Fille Podager.
Det är namn som blott bärs av en endaste katt. Till sist ska ni veta att misse och missa
har något som inte för människor är,
det namnet som ingen i världen kan gissa,
som katten om natten i hemlighet bär. Och ser ni en kisse som tyst mediterar
och grubblar, försjunken i länstolens famn
då vet vi medsamma på vad han funderar.
Han grundar och blundar - begrundar sitt namn,
sitt nattliga, kattliga, evigt ofattliga,
allra förtegnaste, egnaste namn.

Poesi

Jag ska erkänna på en gång att jag inte läser dikter särskilt ofta. Jag har faktiskt aldrig lånat en poesibok och läst den från pärm till pärm. Synd! Jag borde verkligen göra det.

Jag HAR däremot läst en del samlingar. Då får man smakprov på alla möjliga författare och det gillar jag. Min favorit samlig är Kärlek och uppror. I den boken finns den 210 olika dikter och riktiga poesi-kändisar blandas med sådana man aldrig har hört talas om.

Den här dikten (som finns med i Kärlek och uppror) tycker jag mycket om. Det är Ingrid Sjöstrand som skrivit den och jag blir både glad och lite vemodig av den.

På stigar

går man aldrig

riktigt ensam

Fötterna har sällskap med

alla steg som

stigit

stigen fram

/Karolina