Sidor

fredag 29 januari 2010

SMS från Soppero

Förra fredagen skrev jag lite om samiskans många ord för snö. Samerna är ju Sveriges ursprungsbefolkning med eget språk och kultur. Jag har alltid känt mig fascinerad av det samiska. När jag växte upp i Stockholm verkade det så exotiskt och långt bort, trots att det är samma land.

Härom året kom det en bok som beskriver det här. Den heter SMS från Soppero och i den känner man att det är visserligen långt bort och annorlunda, men det är också mycket som är precis likt.

Den handlar om Agnes. Hon är en helt vanlig tjej från Solna utanför Stockholm med kompisar, plugg och kille hon kollar in i smyg. Med bekymmer och glädjeämnen som de flesta.

Så börjar det komma mystiska sms. På samiska. För Agnes är ju faktiskt inte bara stockholmstjejen, hon har sitt samiska ursprung också. Mamma Anna-Sara är same, men vill inte riktigt kännas vid det. När Agnes och hennes mamma hälsar på släkten i byn Soppero i nordligaste Sverige får Agnes mycket att fundera på. Kan man vara same utan att kunna samiska, utan att ha renar? Kan man vara same och bo i Solna? Räcker det om man är det i själ och hjärta? Vem bestämmer sånt? Och så var det ju det där med sms:en. Och snyggingen som skrev dem….

SMS från Soppero är en kärlekshistoria, på flera olika sätt. Och en berättelse om att våga stå för det som känns rätt. Det är en bok att bli glad av. På måndag får vi se om tjejerna i BOOKworms håller med mig, de har nämligen läst den tills dess...

/Annika

torsdag 28 januari 2010

Vildningarna

För många av oss är bilderboken Till vildingarnas land både välkänd och älskad. Vi (och många med oss) är därför väldigt glada att vildingarna fått liv på vita duken. I morgon har Max äventyr premiär och Maurice Sendak, mannen som redan 1963 gjorde Till vildingarnas land, tycker inte att föräldrar ska oroa sig för att filmen är för hemsk.

En liten provtitt ger kanske en känsla av läskighetsgraden!

/Karolina och Annika

onsdag 27 januari 2010

Förkylning och åderlåtning

Just nu är jag förkyld. Annika är också förkyld. Till och med min lillasyster som bor 100 mil bort är förkyld! Fy så besvärligt det är att bli sjuk! Men tänk hur det måste ha varit för 200 år sedan. Eller 2000 år sedan! Folk har ju i alla tider blivit sjuka. Människor har också i alla tider försökt bekämpa sjukdomar.

En bok som jag har pratat om väldigt många gånger är Kapa ben och tappa blod. Det är en sådan där bok som är ryslig och fascinerande på en och samma gång. Undertiteln på boken är ”historien om konsten att bota” och det är förstås precis vad en handlar om. Det handlar om medicinmän och kloka gummor, om digerdöden som kom på 1300-talet och hur barberare (frisörer alltså) förutom att klippa hår och ansa skägg även kunde lägga om brutna ben och åderlåta. Åderlåtning var under flera hundra år en populär åtgärd när folk var sjuka och det gick ut på att man öppnar en blodåder och lät ”det sjuka” rinna ut. Aj!

Kapa ben och tappa blod handlar också om alla nyfikna människor som velat ta reda på hur kroppen fungerar. Till exempel en doktor som hette Semmelweiss och levde på 1800-talet. Han misstänkte att det fanns osynlig ”smuts” på händerna och att man borde tvätta sig. Särskilt noga var det att läkare tvättade händerna mellan olika operationer. Det var nästan ingen som trodde på stackar Semmelweiss och han blev hånad för sin idé, men idag vet vi att han hade helt rätt. Det finns bakterier runt omkring oss (och på oss) hela tiden.

Idag kan läkare byta ut hjärtan och lungor på folk, de kan operera ögon med laser och det finns maskiner som kan hjälpa en människa att andas. Fantastiskt, men nästan sist i boken så står det så här:

Idag känner läkarna till många fler sjukdomar än de kan bota. En del sjukdomar vet man nästan allt om, utom hur man får bukt med dem. Cancer till exempel, och AIDS. Och faktiskt – förkylning!

Typiskt!

/Karolina

P.S. Det är Anna-Malin Karlsson som skrivit Kapa ben och tappa blod och Fibben Hald som gjort bilderna.

tisdag 26 januari 2010

Grattis Mumin!

I år fyller de vita sagofigurerna Mumintrollen 65 år. Tove Jansson skapade mumintrollen 1945 och den första boken hette Småtrollen och den stora översvämningen.

Mumintrollen bor i Mumindalen i ett blått hus som muminpappan har byggt. De har flera vänner; Snorkfröken, Snusmumriken och Lilla My med flera. Sedan finns det en figur som de flesta är rädda för, Mårran. Min favorit i Mumintrollen är Lilla My, en riktig bråkstake som gör som hon vill. Ibland händer det även att hon blir så arg att hon bits, men innerst inne är hon snäll.

Nu fyller alltså Mumin 65 år, och det firas på flera olika sätt. Den 29 januari invigs en utställning om Mumintrollen på NK i Stockholm och på http://www.moomin65.com/ pågår en stor rittävling för barn.

Här på biblioteket har vi både böcker, tecknade serier, bilderböcker och cd-rom med Mumin. Det är bara att komma in och fråga så hjälper vi dig att hitta det du vill ha!

/Lisa


måndag 25 januari 2010

Vinter

Idag spinner vi vidare på Annikas inlägg i fredags om snö.

DN hade i lördags en recension av Det snöar, Astrakan av Katarina Kieri. En bok för nybörjarläsarna som utspelar sig under smällkalla vintern. Den handlar om både vänskapens och kärlekens svårigheter. Detta är en bok som jag själv blev väldigt nyfiken på!

Ofta när jag ska läsa sagor för dagisbarn vill jag knyta an till något. Nu är det självklart vinter som är temat. Av bibliotekskatalogen får man mycket hjälp, här hittade jag Grodan och vintern, som också har namnet Grodan och vännerna, av Velthuijs. En morgon när Grodan vaknar upp upptäcker han att något underligt har hänt. Det har snöat! Han ger sig ut och träffar alla sina vänner. Men till skillnad från Grisen , som har ett tjockt fettlager, Ankan, som har fjädrar och Haren som har päls fryser han och trivs inte alls ute.
I Nalle Brunos vinter av Gunilla Ingves får vi reda på vad som händer i naturen under vintern. Om den populäre Kråke finns det också en vinterbok (Kråkes vinterbok av Marie Bosson Rydell). Olles skidfärd av Elsa Beskow är en klassiker med vackra bilder.

/Veronica

fredag 22 januari 2010

Snö



Jag älskar vintern när den ser ut som den har gjort nu - kall och vit. Sen gillar jag ju dessutom ord! Så när Karolina skrev om ord i ett par blogginlägg i veckan fick det mig att tänka på att det finns över 300(!) ord för snö på samiska.
På svenska finns det inte särskilt många alls och själv kommer jag bara på några få: Skare, pudersnö, kramsnö. I en av böckerna som Karolina berättade om illustreras ju ordet kramsnö med den roliga bilden av ett par snögubbar som kramas. I själva verket används förstås ordet om snö som har den konsistensen att den går att krama till snöbollar.



Förr var det livsavgörande att kunna mycket om is och snö för att klara livet långt upp i norr. Det var superviktigt att kunna tyda och förstå snön. Då behövdes ord som exakt beskrev en viss sorts snö. Nu har skotrar ersatt skidor och man klarar sig utan denna urgamla kunskap.

Att jag vet att det finns så många olika ord för snö och is på samiska beror på att jag har bläddrat i en fackbok som heter just Snö. I den har författaren Yngve Ryd och den gamle renskötaren Johan Rassa samlat och dokumenterat samiska begrepp för snö - ett arbete som tog dem flera år. Det var bråttom att göra en sån bok, risken är nämligen stor att många av dem snart är glömda. De behövs inte på samma sätt längre.

Jag tycker att ordet snö är vackert och för mig räcker det fint för att beskriva den härliga vintriga upplevelsen. Passa på och njut av snön i helgen, rätt var det är har den töat bort….

/Annika

torsdag 21 januari 2010

Tonari to Totoro (Min granne Totoro)

Under 1980-talet gavs flera animefilmer ut på VHS i Sverige. En av dem var Silver Fang, och jag vet inte hur många gånger jag tog med den hem från videobutiken.

Silver Fang handlar om en ikitahund som tillsammans med många andra vildhundar kämpar för att döda en stor, farlig och elak björn, Akakabuto. Det var det mest spännande jag någonsin sett, och även mitt första möte med anime, som helt enkelt betyder tecknad film. Efter det har jag sett flera andra animeproduktioner, och en av dem jag gillar mest är Min granne Totoro!

Min granne Totoro visades på bio i Sverige 2007, men hade premiär redan 1988 i Japan. Totoro är producerad av Studio Ghibli, som även har haft stor betydelse för spridningen av anime i västra delen av världen. Mannen som ligger bakom Totoro och många andra animefilmer heter Hayao Miyazaki, och han är en av Japans ledande skapare av animerad film. Ni kanske har hört talas om Sprited away, Det levande slottet och Ponyo!

Totoro är en mysig film som passar alla, både barn, ungdomar och vuxna. Filmen utspelar sig under 1950-talet, och handlar om två flickor som flyttar till ett hus vid skogen med sin pappa. Deras mamma ligger på sjukhus för att tillfriskna efter en sjukdom. En dag upptäcker den yngsta flickan, Mei, en stig som leder till en magisk skog. Hon följer stigen och till sist stöter hon på en skogsande, Totoro! Flickornas pappa berättar att anden är skogens konung, och att bara de med rent hjärta kan se den. Flickorna lyckas bli vänner med Totoro efter att de har lånat honom ett paraply. När flickorna senare i filmen får problem, hjälper Totoro dem.

Totoro är en fantastisk film, och ni som inte har sett den än, gör det! (Min granne Totoro, Spirited away och Det levande slottet finns att låna på biblioteket).

/Lisa



onsdag 20 januari 2010

Bokjuryn


Snart är det hög tid att bestämma sig. Bestämma sig för vilken 2009 års bästa bok var, alltså. Bokjuryn heter tävlingen där alla mellan 0-19 år får rösta fram 2009 års bästa böcker. Förra året röstade ca 42 000 från hela landet. Än har du gott om tid att läsa några böcker (till), det är först i mitten av april som du senast måste rösta. Du får rösta på max 5 böcker.

Om du vill veta mer om Bokjuryn kan du läsa här. Hos oss på Ängeln kan du hämta Barnbokskatalogen som är sprängfylld med boktips på böcker från förra året. Den kan du även läsa på webben här.

/Veronica

tisdag 19 januari 2010

Fler ord!

När Annika läste gårdagen blogginlägg lärde hon mig någonting nytt. Onomatopoetiska ord! Vackert va? Onomatopoetiska ord är ljudhärmande. De låter helt enkelt som det de betyder. Bra exempel är:

Bom
Krasch
Pang


Ett annat ord som min lillebror brukar säga snabbt (för att imponera) är hypernervokustiskadiafragmakontravibrationer. Vad det betyder? Jo, hicka!

/Karolina

måndag 18 januari 2010

Ord


Det finns ganska många märkliga ord som vi använder varje dag utan att tänka på det. Vi är ju vana vid alla konstigheter! Smörgås till exempel. Egentligen om man säger det långsamt och tänker på det så är det ju två ord. ”Smör” och ”gås”. Hm... en fågel inkletad med smör? Konstigt!

Anna Ribbing
är en kvinna som tänkt mycket på det där med ord. I början av sin bok Bananflugor och kramsnö så berättar Anna att hon är ett sladdbarn (= ett barn som föds långt efter sina syskon). När hon var lite undrade hon väldigt över var den där sladden fanns. Samma sak när de på radion sa att det skulle blåsa en ostlig vind (= vind från öster). Då såg Anna framför sig hur det kom blåsande massa ostar.

När man läser Anna Ribbings böcker så blir man full i skratt rätt ofta. Tänk bara på ord som;

Nyckelben
Påsar under ögonen
Fingerborg
Valnöt

Anna tar också upp homofoner. Ord som låter lika, men de stavas olika och betyder olika saker.

Jul – hjul


Elva – älva

Sen finns det också homonymer. Ord som skrivs och uttalas lika, men betyder olika saker.

Mask



Krona



Det är allt bra intressant med helt vanliga ord!

/Karolina

P.S. Två av Anna Ribbings andra böcker om ord heter Trollsländor och spikskor och Godisgrisar och blixtlås.

fredag 15 januari 2010

Tidskrifter!

Här på vår blogg brukar vi ju tipsa er om massa bra böcker som man kan komma och låna här på biblioteket. Men ni har väl inte missat att vi har massa bra tidskrifter här också? Det senaste numret får man inte låna med sig hem, det får man passa på att läsa när man är här. Men alla äldre nummer går bra att låna.

Vad finns det då att välja på? Jo på barn- och ungdomsavdelningen har vi bland annat Pets, Veckorevyn, Kamratposten och Julia. Nere bland bilderböckerna finns även Kalle och Bamse, men dem får man bara kolla i när man är här.

Sedan finns det massor av tidskrifter om man fortsätter förbi bibliotekets kafé. Där kan man bland annat hitta Härliga hund, Hästmagazinet, Teknikens värld, Vi bilägare och Illustrerad vetenskap. De tidningarna får man låna hem, förutom det senaste numret.

För er som gillar serier finns det även seriealbum att låna, både på barn- och vuxenavdelningen. Vad sägs om Asterix, Stallgänget på Tuva, Tintin, Elvis eller Nemi? Dessutom finns det en hel del manga på barn- och ungdomsavdelningen.

Och du vet väl att om det är något du inte hittar, eller om du undrar över något, är det bara att fråga någon av oss i personalen.

/Lisa







torsdag 14 januari 2010

Gudar och hjältar



När jag var liten tyckte jag väldigt mycket om grekisk mytologi. Berättelserna om Zeus och hans bröder Poseidon och Hades var spännande! Nästan ännu bättre var historierna om halvgudarna, de som hade en mänsklig förälder och en gudomlig, som Jason eller Herkules.

Som vuxen blev mötet med Percy Jackson därför en glad överraskning! I böckerna om Percy så finns alla de grekiska gudarna (och platserna som Olympen) kvar. Och inte bara det! Gudarna har fortsatt att förälska sig i människor, så det finns halvgudar runt omkring oss.

I första boken om Percy Jackson - Född till hjälte, så känner sig Percy rätt misslyckad. Han har svårt i skolan och känner sig allmänt misslyckad. Det visar sig finnas en förklaring. Utan att han vetat om det är Percy en halvgud, och avslöjandet om hans härkomst blir bara början på många halsbrytande äventyr.

Som så många andra bra böcker så har Percy nu fått liv på vita duken. Det ser riktigt spännande ut!

/Karolina

P.S. Självklart har författaren, Rick Riordan, en hemsida. Där skriver han om alla sina böcker.


onsdag 13 januari 2010

Dvärgarna från Terra


För ett tag sedan skrev jag om lättlästa fantasyserien om Tam, här. En bokserie som påminner om Tam är Dvärgarna från Terra. Till skillnad från Tam, där man längtar ihjäl sig till nästa bok i serien, är Dvärgarna från Terra färdigskiven. En serie att sluka direkt med andra ord!

Serien börjar med De försvunna barnen. En kväll när Martin sitter vid datorn börjar marken skaka våldsamt. Han försvinner genom ett hål och vaknar upp i underjorden. Han, som många andra barn, har blivit tillfångatagen av dvärgarna från Terra. Dvärgarna som ska starta ett krig mot människorna. De letar efter ett barn som kan kontrollera draken Dragona och på så sätt vinna mot människorna. Martin visar sig vara det speciella barnet. Men han och de andra barnen lyckas fly och träffar på en motståndsgrupp, rebellerna. På så sätt börjar spännande strider som sträcker sig över 4 tunna böcker. Det är en kamp mellan de onda och goda!

/Veronica

tisdag 12 januari 2010

Välkomna tillbaka!

Nu är vi färdiga med julen och 2009 och ser fram emot en härlig vår med massa nya böcker och händelser här på Ängeln.

Varje termin släpps ett program med vad som kommer att hända här och på måndag finns det att hämta på biblioteket.

Men jag vill faktiskt redan nu ta och passa på att puffa för något som jag tror kommer att vara jätteroligt att vara med på. Den 14 februari kommer det att vara virkningsverkstad där man får testa att göra amiguramis! Amigurami är små, söta och mjuka figurer som har importerats från Japan. Så passa på att komma hit och göra din alldeles egna amigurami! (Det finns även böcker om de små vännerna, om det kan du läsa här).

Det var ett litet smakprov om vad som händer under våren, men håll ögon och öron öppna, för det händer alltid något här på Ängeln!

/Lisa, Veronica, Annika och Karolina