Ville vill

Bilderboken Lille Ville av Solja Krapu och Catharina Nygård Holgersson tar upp två viktiga saker. Det går bra att göra och se ut som man själv vill även om det är annorlunda i jämförelse med alla andra. Men också om att reagera när någon mobbas.

Ville är en kille som gör som Ville vill. Även om han är den ende som vill kasta kottar i en sko från kojan gör han det. Eller:

När andra tyckte rött var fint så gilla´ Ville blått

Det ingen annan tyckte om det tyckte han var gott

En dag hjälper han Lina. Det är när hon retas för sin fula väska och får stå emot både slag och bli dragen i håret. Ville ställer den viktiga frågan varför till mobbarna. De kan inte svara på frågan och tittar skamset ner i marken.

Lille Ville en bok som är viktig och allvarlig men som också rymmer ett lyckligt slut.

/Veronica

En ful liten handdocka

Aron har börjat i en ny skola. Där är alla elaka mot honom, retar honom för hans kläder, håret och glasögonen.

På sin födelsedag får han av en släkting en ful liten handdocka. Till den får han också en buktalarbok. När kalaset med alla släktingar är slut sätter han på sig handdockan och tar fram boken. Men trots alla tips i boken går inte alls, han får inte till buktalningen. Till sist återstår bara sista tipset i boken, att uttala trollformeln Ala-Kazing. Först händer ingenting sedan börjar dockan, inte Aron, prata helt av sig själv. Den säger inga snälla saker och Aron vill ta av sig  dockan, men det går inte. Ska han vara tvungen att ha med den överallt, till och med till skolan. Hur ska det gå i klassrummet, kommer dockan säga elaka saker där också? Eller kanske den kan vara till hjälp mot de som mobbar honom…?

Boken "Den grymma handen" av Morten Dürr är verkligen en läskig historia. Men den är inte bara det. Boken tar också upp ett sådant allvarligt ämne som mobbning.

/Veronica

Att överleva skolan

I onsdags började de flesta Katrineholmselever skolan. Säkert var det många som hade längtat. Kanske inte till pluggandet, men till sina kompisar. Lika säkert var det flera som gruvat sig i veckor för skolstarten. Gruvat sig för plågoandarna, mobbarna som skulle få chansen att förpesta livet igen.

Jag tror många vuxna som mobbats under sin skoltid skulle tala om den perioden som en daglig kamp för att överleva. En kamp för att försöka behålla tron, både på sig själv som värdefull, men också tron på att det faktiskt finns goda och snälla människor.

Jag tycker det är väldigt jobbigt att läsa böcker om mobbing för jag blir så fruktansvärt upprörd. Det är så orättvist och onödigt. Marie-Chantal Long är en av mina favorit författare. Hennes bok Solar plexus skulle jag vilja att alla läste.

Tove skulle inte ens själv kunna berätta riktigt när det hände. Plötsligt var det bara en vana att vara ensam, själv, både på matrasterna och skolgården. När sedan hennes syster Maja hastigt dör är det som att solen går ner. Strax efteråt börjar Drottningarna lägga märke till Tove. Till hennes röda hår. Hennes fräknar och plötsligt finns glåporden där. Trolhänderna som puttar ner Tove i källaren och låser in.

Ingen tycker det är särskilt farligt. Det är ju bara på skoj ju. Lite som en rolig timme kanske. Lärarna tycker visserligen Tove verkar lite sorgsen, men mobbing, nej det är det förstås inte.

Hon borstar inte tänderna och äter inte frukost heller för hon känner ingen hunger, bara ett hål mitt i bröstkorgen, eller liksom ett hugg. Nedanför bröstet, där revbenen möts, känner hon liksom ett hugg av nåt slag. Fast ingen har huggit där och det blöder inte...

Alla känslor, allt som hugger och skär i kroppen gör att Tove till sist börjar skära sig på riktigt.

Så en dag blir Taz instängd i källaren tillsammans med Tove. Hon är inte som någon annan och plötsligt börjar Tove berätta om trollhänderna, om värken mellan revbenen, om mamma som blev tokig och om Maja.

Om du behöver prata med någon vuxen om hur det är i skolan kan du kontakta BRIS. Det går bra att ringa, chatta eller mejla. Också organisationen Friends kan man vända sig till.

/Karolina

HUR MODIG ÄR DU? Testa dig själv på Temabloggen och tipsa dina vänner på Facebook!

Jag finns

Bland det värsta jag vet är mobbning, och jag tycker att det är väldigt jobbigt att läsa böcker som handlar om personer som blir mobbade. Jag vill liksom bara hoppa in i boken och hjälpa den som blir utsatt! Men även om det är jobbigt att läsa om mobbning så är det ändå viktigt att ämnet tas upp, eftersom det faktiskt är så pass många som blir drabbade, både vuxna och barn.

Igår skrev Karolina om Augustpriset, och att det var Här ligger jag och blöder som fick priset till slut. En av böckerna som också var nominerade var Jag finns av Maja-Maria Henriksson, som just handlar om mobbning. Den fick inte priset, men det är ändå en väldigt bra och viktig bok.

Jag finns är en extra stark berättelse eftersom Maja-Maria skriver om sina egna upplevelser. Huvudpersonen heter Johanna och är 14 år, och hon har det verkligen inte lätt. Hennes mamma behandlar henne inte bra hemma, och i skolan blir hon mobbad och slagen av den jämnårige killen Vedin och hans kompisar. Lärarna väljer att inte se vad som pågår, så där får hon heller ingen hjälp. För att stå ut brukar Johanna gå in i sig själv och låtsas att hon inte finns.

Det är väldigt frustrerande att läsa den här boken, men känner man att man orkar läsa kan jag verkligen rekommendera den.

/Lisa