Sidor

tisdag 9 februari 2010

Amigurumitajm!

På söndag kan du komma till Ängeln och prova att virka en amigurumi. Nils Grahn kommer att vara den som är med och hjälper till och vägleder. Vi passade på att intervjua Nils inför verkstan.

Nils, vad är egentligen en amigurumi?

Amigurumi är japanska virkade figurer med stort huvud och liten kropp. På bilderna kan ni se hur en amigurumi kan se ut (det är Nils fina amugurumis som är på bilderna).

Hur länge har du virkat amugurumis och hur kom det sig att du började?

Jag lånade bok om det i höstas. Sedan har jag virkat tidigare, t.ex. ett fodral till mobilen.

Av dem du har gjort, vilken är du mest nöjd med?

En liten svart uggla som jag har gett bort i present. Ugglan har jag gjort på fri hand (han har alltså inte utgått ifrån ett mönster när han gjorde den). En anka.

Vad fyller du amigurumierna med?

Bomull, det fungerar inte så bra med ris/bönor eftersom de kan svälla om de blir våta och så tappar de formen lättare.

Hur lång tid tar det för dig att göra en amigurumi?

Det beror på, om man virkar hela dagen kan man hinna med att göra en figur om man är snabb.

Är det svårt, tar det lång tid att lära sig?

Det underlättar med instruktioner som finns i böcker. Det kan vara lite svårt i början men man lär sig så småningom. Det finns även mönster på Internet, men då kostar det pengar.

Vad ska ni göra på virkningsverkstan 14 februari?

Förmodligen så kommer vi att göra guldfiskar, eftersom det är bra att börja med det. Vi ska även lära oss att göra ”stolpar”. (Vad det är får Nils själv förklara på verkstaden).

Jag hoppas även att alla kommer att hinna göra varsin figur.

Vad gör du just nu?

En katt, en större uggla och så försöker jag att göra en Totoro!

Vi tackar Nils så mycket för att han tog sig tid att svara på våra frågor. Sedan hoppas vi att många kommer och testar att göra en egen amigurumi på söndag!

/Lisa & Veronica

måndag 8 februari 2010

Vad heter Usamas glömske bror?

Jo, Var var det jag Laden!

Vintern 2004 stod det "Berätta din roligaste historia" på miljoner mjölkpaket. Uppmaningen fick stort genomslag och över 3000 mejl med roliga historier kom in. En man vid namn Ulf Palmenfelt (som har forskat kring hur vi har skämtat genom tiderna) valde ut 250 historier som hamnade i den här boken.

Har ni hört några av dem förr? Det hade inte jag.

Vilken sång kan ingen sjunga?
Kalsongen.

- Vad heter du?
- Nisse utan k.
- Nisse stavas väl inte med k?
- Nej, det var ju det jag sa.

_Vad blir det om man korsar en citron och en ofärdig fjäril?
-???
- Jo, en surpuppa!

Det var en kannibal som satt och väntade på sin mat. Då kom en riddare. Då sade kannibalen:
- Usch nej, inte burkmat en gång till!

/Karolina

fredag 5 februari 2010

Fula ord

Det är kul med ord, det har vi ju skrivit om förut. Nu har det kommit en rolig bok om svärord! Svärord är ju inte särskilt kul kan man med rätta tycka. Men om man berättar om dem och om deras historia på ett så bra sätt som Camilla Borgström och Martin Strömberg gör i sin bok, då blir det kul.

De beskriver i ord och bild varför vissa ord blev så laddade att det kändes farligt att uttala dem. Men eftersom vi har använt samma svärord i många hundra år har vi idag glömt den ursprungliga anledningen. Så vuxna som ju ofta är noga med att barn inte ska svära kan inte alltid svara på varför vissa ord anses som fula och otrevliga. Om ni läser den här boken kan ni ju berätta för dem…

Man får lära sig en hel del nytt. Visste ni till exempel att det har varit bestämt i lagen att man inte fick svära. Det var visserligen för över trehundra år sedan, men då kunde den som svor faktiskt dömas till böter eller till piskstraff. Man kunde till och med bli landsförvisad om man bröt mot förbudet upprepade gånger!

Nu är det väl inte hela världen om man råkar häva ur sig en och annan harang, ibland kan det ju behövas. Men man ska hushålla med svärord så att de inte mister sin styrka. Och kanske gör man ibland bäst i att stänga in sig i garderoben eller nåt innan man börjar...
Klokt nog förslår man också i boken att man ska tänka på vilka ord man själv skulle vilja bli kallad och så klart är det bara de man ska säga till andra!

/Annika

torsdag 4 februari 2010

Äntligen!!

En av mina favvo favoriter, Neil Gaiman, har kommit ut med en ny bok för barn och ungdomar. Kyrkogårdsboken heter den och precis som hans tidigare bok, Coraline, verkar Kyrkogårdsboken vara fylld av märkliga varelser, farligheter och det övernaturliga.

Spännande, spännande! Jag har inte tid att blogga en rad till! Här ska läsas!

/Karolina

onsdag 3 februari 2010

Grattis Hjördis, grattis Disa!

Min lillasyster ska snart få sitt andra barn, så just nu pågår det intensiva diskussioner om vad bäbisen ska heta. Det är ju faktiskt väldigt viktigt att tänka efter när man ska ge ett barn namn. Han eller hon ska trots allt ha namnet hela livet. När jag var liten tyckte jag att mitt mellannamn, Ingrid, var helt sjukt fult och jag ville definitivt inte heta det hela livet. Nu har jag ändrat mig och tycker om att heta Ingrid eftersom jag fick namnet efter både mormor OCH farmor.

Anna Ribbing som skrivit om konstiga ord har också skrivit en bok om namn. I den kan man inte bara läsa vad olika namn betyder, det finns också tips på namnlekar och hur man kan skriva sitt namn med runor.

Idag, onsdagen den 3 februari är det Hjördis och Disa som har namnsdag. På den väldigt roliga sajten Svenska namn kan man läsa det här: Hjördis är ett kvinnonamn med isländskt ursprung, sammansatt av hjörr "svärd" och dis "ödesgudinna". Dramatiskt namn! Och plötsligt förstår man varför Hjördis och Disa firas på samma dag. Grattis på er förresten!

Man kan också läsa att Alice och Lucas var det vanligaste namn man gav till nyfödda pojkar och flickor 2009.

/Karolina

tisdag 2 februari 2010

Simons katt som bok!

Som jag berättade i ett tidigare inlägg så har vi även seriealbum på biblioteket. Nu har det precis kommit ett som är fruktansvärt roligt! Simons katt heter den och är skriven av Simon Tofield. Tycker du att det låter bekant? På Youtube har man kunnat se korta tecknade små filmer med just Simons katt, som har blivit oerhört populära. Nu har alltså Simons katt kommit i bokform, och jag kan inte annat än att rekommendera den.

Simon Tofield har lyckats att förmedla kattens speciella karaktär väldigt pricksäkert, och vi som är vana vid att umgås med katter skrattar igenkännande. Simons katt är alltid full av bus och nya upptåg, och framförallt är han ständigt hungrig…

/Lisa

måndag 1 februari 2010

Hästbok

På beskrivningen av bloggen har vi skrivit att både bra böcker och dåliga böcker kommer tas upp. Ofta tar vi upp böcker vi gillar, det är helt enkelt lättare att skriva om sådana. Här kommer därför ett tips på en hästbok som Moa Strandberg på Strångsjö skola inte gillar.

Emily - äntligen av Gull Åkerblom
Boken handlar om Emily som får en häst. Kompisen Nanna blir skötare på Emilys häst Blitzen. Nana tror det är något fel på Blitzen, han börjar stegra, vägra och vara dum. Men Emily vill inte tro det men till slut så åker de till veterinären.

Boken får 5 av 10 för den var långtråkig.

/Upplagt av Veronica

PS. Om du blir nyfiken (du kommer kanske tycka annorlunda) är det bra att veta att finns 7 böcker till om Emily. Den första heter Emily - ensam.