Lucia. Ja, idag skrider hon in. Hon eller han, för jag hoppas att man på skolor och förskolor låter alla som vill vara Lucia vara det. Vitklädd med ljus i hår. Annat var det när jag var liten. Hemma fick vi turas om, jag och syrran, men i skolan fick jag aldrig vara Lucia. Man skulle ha långt hår nämligen och det hade inte jag. Men jag gillade förstås den här dagen ändå. Vi bakade ofta våra julpepparkakor just på Lucia. Det minns jag var jätteroligt. Sedan doftade det jul på riktigt.
Vi fick alltid varsin bok i julklapp när jag var liten. Den jul jag fick
Madicken fick min syster
Bullerbyboken. Astrid Lindgren som är författare till båda var ungefär jämngammal med min farmor som gav oss böckerna. De skildrar en tid för länge sedan som säkert påminde min farmor om hennes egen barndom. Jag bodde i Stockholm när jag växte upp, i en alldeles modern förort långt från landsbygdens kor och grisar. Bullerbyn blev min absoluta ideal-idyll att längta till! Allt verkade så förunderligt trevligt och tryggt - och exotiskt. Jag ville ha det precis likadant. Jag tror faktiskt att jag än idag önskar mig en jul som den i Bullerbyn.
/Annika
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar