Jag gillar att bli överraskad! Nu har jag läst två bedårande bilderböcker som är ganska olika varandra, men som båda överraskar mig. Den ena heter Spöktåget och den andra heter Inte alldeles ensam.
Små figurer med svamphuvuden, enögda varelser, levande träd och lysande lamphuvuden är bara några av de figurer som åker i spöktåget. Det är lätt att bli lite skrämd av spöken och monster. Men spökena och monstren i Spöktåget verkar ganska ofarliga. Eller? Och vart ska de åka med tåget? Vad händer egentligen på tågstationen där de ska gå av?
Det är inte så mycket text, men väldigt detaljrika och färggranna bilder. I rosa, grönt, blått, orangt, grått - ja, alla färger skulle jag tro. Jag upptäcker nya detaljer varje gång jag kollar på en sida.
Illsutrationerna har gjorts av Shiegeo Nishimura och texten skrivits av Rintaro Uchida. Provläs vettja!
Det är inte bara monster och spöken som är läskiga. Det kan vara ganska läskigt att gå alldeles ensam till skolan. Särskilt om det är en förtrollad skog. Och när det finns en farlig hund som går lös.
Lars är en liten pojke som ska göra just det för första gången. Så han väljer att gå baklänges för att kunna skymta sitt hus så länge som möjligt. Det är faktiskt så läskigt att Lars måste hålla för ögonen ibland. Han träffar på Skruvla, Virvel, Ramle och Trigger - lysande fantasifulla figurer som hjälper honom på vägen. Kommer Lars våga gå genom hela skogen så han hinner i tid till skolan?
Det är en del text att läsa och en lite mera avancerad berättelse än i Spöktåget. Men det är en fin och välgjord bok om rädsla och om att våga trotsa sådant som skrämmer oss. Akin Duzakin har gjort bilderna och Constance Ørbeck-Nilssen skrivit berättelsen i Inte alldeles ensam.
Spöktåget och Inte alldeles ensam passar oss som vill att det ska vara bara lite läskigt.
/Victoria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar