Intervju med Emma Andersson

För någon vecka sedan skrev jag om boken Där drömmar blir till. Till vår stora glädje här på bloggen har författaren, Emma Andersson, gått med på att svara på några frågor.

Foto: Elin Andersson (Emmas syster)

Hej Emma! Kul att du ville ställa upp på en liten ”intervju”! Det första jag måste fråga (fast jag misstänker att du har svarat på den här frågan 100 gånger) är: Hur känns det att ha gett ut en egen bok? Berätta om hur det var att få det brevet/telefonsamtalet/mejlet!

Nu när boken är tryckt och färdig känns det väldigt, väldigt overkligt. Jag har drömt om att bli författare sedan jag var liten och jag har alltid hoppats på att drömmen skulle slå in, men man tänker ju ändå att det är så svårt och att det tar tid. Nu finns en berättelse som jag har skrivit mellan hårda pärmar, tryckta på riktiga boksidor. Det känns märkligt, men samtidigt väldigt stort.

Telefonsamtalet som förändrade allting, minns jag nog mest som ett enda stort glädjerus. Det var en helt vanlig måndag och jag skulle precis äta lunch. Sedan ringer det och jag svarar. Jag minns hur jag fick höra att de hade läst mitt manus och att de tyckte att det var så pass bra att de ville publicera det. Allt jag kunde säga var bara "tack, tack!" och "tack så mycket!". Jag tror att jag var i någon sorts chocktillstånd, fast ett positivt sådant.

När jag hade lagt på förvandlades mitt ansikte till ett enda stort fånigt leende som gick från öra och öra och som inte till något pris gick att sudda bort. Jag flammade upp i hela ansiktet och gick sedan runt helt illröd resten av dagen. Jag ringde mina föräldrar, mina syskon, mina vänner. Fast det var ändå tur att förlaget hade skickat ett mejl också, för annars hade jag nog börjat undra om det verkligen hade hänt!
Det var en av de bästa och märkligaste dagarna i mitt liv.

Jag är väldigt insnöad på framsidor och tycker att framsidan till Där drömmar blir till är väldigt, väldigt fin. Är det du som bestämt omslaget? Eller var det någon annan som bestämde, och vad tycker i så fall du om bokens framsida?

Jag är också väldigt insnöad på framsidor och tycker att de är väldigt viktiga, då jag själv är ganska "ytlig" när det gäller böcker (om jag inte har hört talas om en särskild bok sedan tidigare). Så när det var dags att bestämma omslag var jag väldigt nyfiken på vad jag skulle få för förslag. Mitt enda önskemål var att det helst skulle vara ett foto. Sedan när jag fick se det förslag som Lisa Zachrisson kom med blev jag helt förtjust! Jag tycker att omslaget är väldigt vackert och att det fångar bokens handling perfekt.

Jag har läst att ditt fullständiga namn är Emma Marie Andersson. En väldigt viktig person i Där drömmar blir till heter Marie, och jag undrar förstås om du tänkte på ditt eget namn när du valde hennes? Och; är namnen i en bok viktiga?

Egentligen tänkte jag nog inte så mycket på det när jag valde att Marie skulle heta Marie. Huvudpersonen Olivia heter ju också Marie, i andranamn som jag, och det var nog det jag tänkte på först. Att jag ville att det skulle finnas någon sorts länk mellan mig och Olivia, eftersom hon är huvudpersonen i min första bok. Sedan ville jag på något sätt befästa närheten mellan Olivia och hennes gammelmormor. Och då blev det så att Olivia fick heta Marie för att det även var namnet på hennes gammelmormor.

Annars är namnen nog inte det viktigaste för mig. Visst vill jag att huvudpersonerna ska ha namn som betyder något för mig, det ska ju kännas rätt, men när det gäller de andra karaktärerna har jag ändrat flera gånger. Har man skrivit på samma berättelse i några år så ändras saker hela tiden.

Jag har också läst att du gillar biblioteket som finns med i filmen Skönheter och Odjuret, och gärna skulle ha någonting liknande själv. Vilken slags böcker skulle du ha i det biblioteket? Är du ”allätare” eller väljer du någon viss genre över andra?

Jag skulle ha alla möjliga genrer i det biblioteket, snyggt uppställda i bokstavsordning. Man kan nog säga att jag är "allätare", då jag läser det mesta. Vad jag väljer att läsa vid ett särskilt tillfälle beror oftast på vilket humör jag är på eller vad jag känner för. Fast jag har nog alltid haft en särskild förkärlek för sagor, och därmed senare fantasy och böcker med övernaturliga inslag. Jag älskar när allting inte är som det verkar!

Vilken är då verklighetens favoritbibliotek? Ligger det nära dig?

Verklighetens favoritbibliotek... Det vet jag inte riktigt. Jag besöker biblioteket hemma i Eslöv en del, men det är inte så stort. Jag tror faktiskt inte att jag har hittat mitt favoritbibliotek än.

Sist men inte minst, skriver du på någonting just nu? Och om ”Ja” kan du säga någonting om det projektet?

Ja, jag har faktiskt börjat skriva på en uppföljare till Där drömmar blir till. Men vi får se hur det blir...

Spännande! Vi här på Bubblan i bibblan säger "Tack så mycket" till Emma och kommer framöver att hålla utkik efter fortsättningen på Där drömmar blir till.

/Karolina