Visst har det funnits böcker jag avskytt. Oftast har det handlat om att innehållet varit så plågsamt att det väckt avsky. Flera av dessa har jag lagt åt sidan för att de berört mig så starkt att jag inte klarat av att fortsätta. Därför har jag nog missat en del väldigt viktiga berättelser.
Den bok jag trots allt sträckläste, fast katastrofen är ett faktum redan i prologen, var Fallen flicka av Christina Wahldén. Den handlar om något så avskyvärt som hedersmord. Huvudpersonen är sextonåriga Rona från Afghanistan som tillsammans med sin familj flytt våldet i hemlandet, men som i stället möter döden i Sverige.
Författaren är även kriminalreporter och bevakar rättegångar för sin tidning. Där möter hon en hemsk verklighet som hon valt att också skildra i sina ungdomsromaner. Fenomenet som kallas balkongflickor är enligt polisen en form av hedersmord där familjerna klarar sig undan straff, eftersom det ser ut som självmord. lbland har unga tjejer tvingats att hoppa, ibland har de knuffats ut. Eftersom omständigheterna är oklara är det svårt att få någon fälld.
Att detta händer i Sverige idag gör mig förtvivlad och arg. Det är nog precis vad Christina Wahldén vill. Hon vill väcka oss. Alla hennes böcker har ett angeläget tema. Det gör mig glad att det finns författare som orkar skildra det svåra och hemska. För det finns mycket avskyvärt, men det finns mycket man också kan göra något åt. När jag känner så, orkar jag läsa.
/Annika
Nytt hem!
9 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar